Med ett öga för foto

Lina sluta lek med maten :-O

Anton har haft en "Near death experience event" syndrom. Nervsystemet i kroppen spelar en ett spratt och skickar signaler till hjärnan att den ska lägga av. Anton blev ilblå runt ögon, öron och mun. Jag röck honom ur vagnen och fick liv i honom. Han fick flera anfall och det slutade i helikopterfärd till Östersunds sjukhus. Det blev kritiska timmar att genomgå innan dom fann orsaken. Brist på vitaminen B12. Sammanfattningsvis: Läkarna har konstaterat att Anton drabbats av "Near death experience event". Detta påverkar nervsystemet genom att skicka signaler till hjärnan att "lägga av". Efter provtagningar har dem konstaterat att Anton haft ett underskott på vitaminen B12. Detta kan göra att nervsystemet "flippar ut" på små bebisar. Dvs B12 underskottet har genererat i "N.D.E.E"! Det man har gjort nu är att man givit Anton B12 spruta vilket med all sannolikhet ställer allt i ordning. Summa sumarum- skönt att man hittat ett fel, men att det ändå var lätt att ställa tillrätta:-) men hur är det möjligt att kroppen kan reagera på ett så märkligt sätt av en vitamin brist?? Nu lutar allt mot att vi blir utskrivna imorgon :-) är såå lättad! Han ligger fortfarande uppkopplad till en apparat som har koll på andning, syresättning och hjärtslag. Natten som var sov jag knappt 10 minuter, ska försöka få några fler minuter inatt. Det här har slitit och tärt på oss något enormt. Vi är fortfarande i chock men vi har varandra och underbara vänner och familj omkring oss. hjärtat har slitits itu hundra gånger om och det kommer nog att ta tid att läka igen. Varenda lilla blåa nyans av ett blodkärl eller så får mig att gå i taket. Mitt lilla hjärta du är mitt liv, min puls, en del av mitt allt. Tårar kommer, tårar går är så sjukt överlycklig att ditt liv består!

Wihoo, vad härligt det är här uppe i långkalsongeland! Morgon, middag, kväll går folk omkring i underställ och mjukdressar. Jag har inte ens tittat ner i sminkväskan under denna resa. De enda det är synd om är möjligtvis omgivningen. Ha ha. vi går promenader, äter, solar, leker, badar badtunnan och glor på film på kvällarna. Det är hög mysfaktor!! I morrn är det auktion på schemat :-) löööövliiii!!! Uppdatering motion: har gått 2,7 mil på fem dagar. Idag är det dags igen. Igår var det 5 km uppförsbacke i motvind... Vilket inte var populärt dagen bränslet är godiset typ. Jag vart påtok för bitter och ville mest lägga av efter varje steg jag tog. Men idag är det noll godis och ett högt vätskeintag som gäller!! Tack J för att du står ut med mig!

En livs levande lemmel! Det är tydligen lemmelår i år! Tyvärr ser dom sig inte för när dom ska korsa vägar och skidbackar så dom blir överkörda :-( men den här lilla raringen söker bo under vår trappa. Men var är hans bäste vän Plupp? Nu är jag mäkta förväntansfull över min första träff med Plupp, undrar när han kommer och hälsar på!?Jag har läst så många böcker med honom genom åren. Jag kan tillochmed pluppska, Plupp Plupp!!

1,1 mil på två dagar! Hejja Hejja! Det tar en timme på pricken att gå 5 km här uppe. Kuperad terräng så att säga ;-) hur man än går måste man upp för berget på hemvägen, finns inga genvägar här inte. Man får känslan av att stå och stampa på samma ställe. Skiit jobbigt, men det tar :-) träningsvärken har vi dödat i badtunnan. Så sjukt skönt med värme! Tar för givet att jag minst gått ner 20 kilo när jag kommer hem ;-)

Photoshoot på altanen men sonen. Han älskar att fota, så för att få honom med på noterna att bli fotad själv så får man ställa upp som model efteråt. Han fullkomligt äger med kameran i handen... Ni ska få se sen :-)

På en rätt så skräpig rastplats ovanför Ytterhogdal var J tvungen att checka in naturen lite hastigt. Då passade även Anton på att få sig en slurk och trycka ut en redig bajjablöja. Här har vi bevittnat spritt språngande vilda renar för något år sedan. Nu var en renfäll slängd i dikeskanten det närmaste en ren vi fick komma. Men jag är glad ändå, det är ju så sjuuukt fint väder :-) ps. För eder vetskap så finns det ej Etanol att tanka i hela Färila!

Jag tar en mig en hallon/mango smoothie och förbereder mig inför dagens fotografering.

Elliott har ärvt sina målvaktsskills av morsan!! Han e skitduktig, här ska tränas ;-)

Åtta månader av kärlek, skratt och tårar!! I miss you Ross, Monica, Chandler, Rachel, Joey och sist men inte minst Pheobie!!

Han är mitt liv nu! Allting kretsar kring honom. Konstigt hur ens liv bara ändras såhär över en dag. Hans rutiner blir mina rutiner. Det är bara att anpassa sig för att få vardagen att gå så smidigt till som möjligt. Idag har han bestämt sig för att mammas famn är det enda acceptabla läget. Även om han har slocknat går det inte att smyga honom ur famnen. Och när han är vaken är han jätteglad och skrattar och pratar. Hjärtat mitt... Men tänk er att i sex timmar inte kunna lägga ifrån sig lilleman alls, knappt ett toabesök, då fick han skrika. Han är tung och ryggen strejkar. Ryggläge i soffan vore alla tiders känner jag. Tror ni vi kan kompromissa fram det till imorn, med tanke på dagens ansträngning?

Fruhippa it is!! Sveriges snyggaste fru gör Uppsalas gator osäkra Säljer kondomer för fullt och demonstrerar gärna helt ogenerat. Mycket folk som ska ligga i Uppsala i kväll! Hon har även underhållit folk med sitt eleminenta triangelsolo. Och tre varv runt stora torget jagandes en innebandyboll. Hon är störtskön! Nu iväg på nya äventyr!

Pissungar som gjorde ett busstreck. Kastade smällare mot vårt köksfönster. Ok once, but twize?? Då fick det vara nog. Älskling som stod i Rimbo fick hit en patrull på mindre än minuten. Jag gav ett signalement. Grabbar ni kastade mot fel dörr. Nu har ni två patruller på er som håller ögonen öppna. Smisk ska ni ha!!!

Underbart att vakna upp till dessa solstrålar ;-) genast glömmer man all förlorad nattsömn och lever på kärlek resten av dagen <3

Efter lite omplåstring av gårdagens enorma skavsår så är jag tillbaka på banan igen. Hejja mig, Hejja mig! Underligt hur man nästan flyger fram på den grusiga trottoaren av bara lite solsken ;-)