Så kan det gå...
Äntligen var jag sådär nöjd. Jag hade ganska gott om tid. Fixade smoothien och satte mig för att läsa tidningen i lugn och ro. Mina pojkar sov på övervåningen.
Sminkningen var klar... skulle bara göra den sista finishen med mascaraborsten.
Vips, flipprar pekfingret till, så att jag kör in masceraborsten rakt i ögat.
Aj Aj Aj Aj + dubbel Aj!!!
Givetvis började ögat producera tårar för att få bort mascaraklumparna från näthinnan. Hela sminkningen vart förstörd. Det var bara att tvätta av och börja om :-/
Detta lilla missöde resulterade i en försening på ca 10 min till jobbet.
Skönt att chefen inte krävde en förklarning.
Sminkningen var klar... skulle bara göra den sista finishen med mascaraborsten.
Vips, flipprar pekfingret till, så att jag kör in masceraborsten rakt i ögat.
Aj Aj Aj Aj + dubbel Aj!!!
Givetvis började ögat producera tårar för att få bort mascaraklumparna från näthinnan. Hela sminkningen vart förstörd. Det var bara att tvätta av och börja om :-/
Detta lilla missöde resulterade i en försening på ca 10 min till jobbet.
Skönt att chefen inte krävde en förklarning.
Lessen asså´
Men det går inte att publicera några bilder :-(
Jag som äntligen kunnat ta mig tid till att sitta och dona lite.
Aja.. en annan gång.
I helgen är det fullt upp, som vanligt. Ledsen att behöva tacka nej till så mycket :-( känns inge bra.. *klump i magen*
Vill ju göra allt, med alla. Speciellt träffa tjejerna från Uppsala och fira Saras 25år! *saknar er* Men det är för mycket nu.
Det känns på något vis som om att jag har pannan mot en vägg och jag trycker den långsamt framåt med stor kraft.
När ska man få tid till allt?
Hjälp!
Seriöst, hur gör man?
Grattis på Födelsedagen Sara!!
Kram
Jag som äntligen kunnat ta mig tid till att sitta och dona lite.
Aja.. en annan gång.
I helgen är det fullt upp, som vanligt. Ledsen att behöva tacka nej till så mycket :-( känns inge bra.. *klump i magen*
Vill ju göra allt, med alla. Speciellt träffa tjejerna från Uppsala och fira Saras 25år! *saknar er* Men det är för mycket nu.
Det känns på något vis som om att jag har pannan mot en vägg och jag trycker den långsamt framåt med stor kraft.
När ska man få tid till allt?
Hjälp!
Seriöst, hur gör man?
Grattis på Födelsedagen Sara!!
Kram
Back at work
4a korta veckor har sprungit förbi mig.
I kroppen känns det som om att jag varit ledig i högst 2 veckor.
Utvilad?
- Nej.
Men jag har, förhoppningsvis, laddat batterierna, inför hösten. Så jag orkar lägga 100% energi på arbetet och sen 100% energi på hemmarbetet och 100% uppmärksamhet på både son och sambo när man äntligen är hemma. :-)
Nej nu låter jag bitter. Bäst att sluta innan jag traskat för långt ner i tråk-träsket.
Back to dagis för Elliotts del den här veckan också. Men inte till det dagiset han känner till och känner trygghet. Nej till ett nytt dagis med nya kompisar och fröknar. Jag tror visserligen att han kommer att stormtrivas här på det nya dagiset, men det känns i hjärtat ändå. Det har varit mycket för honom nu i sommar, med flytt och allt.
Det sved till lite i hjärtat när vi åkte en sväng till flygis i helgen.
Först förbi Jessica och Peters hus. Det har han grymtat, stånkat och pekat på, när vi åker förbi, sen han var ett år. Han vet precis vilka som bor där. Han har inte svarat när man frågar vilka som bor där.. men om man rabblar upp fel namn så säger han Näää.
Sen vidare upp för backen. Bergsgatan. Mamma Mamma Titta!! säger han och pekar upp mot lägenheten där vi bodde. Han vet! Han måste ju undra varför vi aldrig åker hem, utan bara förbi!? Lilleplutt.
Sen höger i korsningen och på vänster sida pekar han in mot husen till sitt gamla dagis. Mamma Öhh Öhh där. Mmm älskling, jag vet.
Samma där, han måste ju undra.
Det är hårt att vara förälder. Man slits mellan olika världar konstant. Vad som är bäst för barnet, familjen, en själv. Prioriteringar ska göras så att det ska bli så bra som möjligt för alla. Ibland snurrar det till i skallen och jag blir tvungen att sansa mig.
Lina, övertänk nu inte detta. Gör som du tror är bäst, så kan du inte gjort bättre.
Vaknade vid 5-tiden med ett ryck.
Någon fotografera mig!?
Varför då?
Skickade upp kameror på robotliknande stativ högt uppe i luften för att kunna fota mig, i alla lägen, vinklar och vråer.
Jag och några kompisar från förr befann oss i någon byggnad högt uppe, där vi satt och shit-tjattade lite. Vips, skjuter en kamerablixt av och lyser upp hela rummet. Efter ett tag märker jag att blixtarna centreras på mig.
Varför då?
Det var det som var det läskigaste.
Varför just mig? Av vilken anledning?
Mina vänner försökte gömma mig så gott det gick, men hursomhelst så fann fotografen ett perfekt läge för att åter igen bränna av en blixt.
Hjärtat började bulta och skräcken infann sig.
Jag tittar ut genom fönstret för att fejsa min fiende och där står en kvinna i blond page-frisyr, lite fall i håret, och stirrar blint ner på sin joystick hon har i handen för att styra robotkameran.
En längre blick han jag inte slänga förrän jag spärrade upp ögonen. Jag ville inte se, jag ville inte hitta liknelser.
Vem var hon och vad ville hon?
Antagligen var det en galning och genom min uppfostran har jag lärt mig att man ska hålla sig så långt borta från sånna som möjligt.
Hjärtat bultade hårt i 10 minuter efteråt.
Hua...
Vad ska detta betyda?
Vågar jag somna nu inatt utan att falla in i samma dröm, för jag kan garanterat inte sluta tänka på den.
Nu har äntligen Glocalnet tagit sitt förnuft till fånga och koplat in vårat bredband. Varför ska man behöva tjata sig till självklara saker?? Problemet skulle ha varit löst för 2 veckor sedan. Så tidskrävande och irriterande att det alltid ska behöva krångla.
En känsla...
av att bli blöt!
Öhhh Öhhh Öhhh.. mamma nu ger jag igen gånger 10!
Man ser i hela ansiktsuttrycket att det är bus på G :-)
och blöt blev jag...
I kroppen känns det som om att jag varit ledig i högst 2 veckor.
Utvilad?
- Nej.
Men jag har, förhoppningsvis, laddat batterierna, inför hösten. Så jag orkar lägga 100% energi på arbetet och sen 100% energi på hemmarbetet och 100% uppmärksamhet på både son och sambo när man äntligen är hemma. :-)
Nej nu låter jag bitter. Bäst att sluta innan jag traskat för långt ner i tråk-träsket.
Back to dagis för Elliotts del den här veckan också. Men inte till det dagiset han känner till och känner trygghet. Nej till ett nytt dagis med nya kompisar och fröknar. Jag tror visserligen att han kommer att stormtrivas här på det nya dagiset, men det känns i hjärtat ändå. Det har varit mycket för honom nu i sommar, med flytt och allt.
Det sved till lite i hjärtat när vi åkte en sväng till flygis i helgen.
Först förbi Jessica och Peters hus. Det har han grymtat, stånkat och pekat på, när vi åker förbi, sen han var ett år. Han vet precis vilka som bor där. Han har inte svarat när man frågar vilka som bor där.. men om man rabblar upp fel namn så säger han Näää.
Sen vidare upp för backen. Bergsgatan. Mamma Mamma Titta!! säger han och pekar upp mot lägenheten där vi bodde. Han vet! Han måste ju undra varför vi aldrig åker hem, utan bara förbi!? Lilleplutt.
Sen höger i korsningen och på vänster sida pekar han in mot husen till sitt gamla dagis. Mamma Öhh Öhh där. Mmm älskling, jag vet.
Samma där, han måste ju undra.
Det är hårt att vara förälder. Man slits mellan olika världar konstant. Vad som är bäst för barnet, familjen, en själv. Prioriteringar ska göras så att det ska bli så bra som möjligt för alla. Ibland snurrar det till i skallen och jag blir tvungen att sansa mig.
Lina, övertänk nu inte detta. Gör som du tror är bäst, så kan du inte gjort bättre.
Vaknade vid 5-tiden med ett ryck.
Någon fotografera mig!?
Varför då?
Skickade upp kameror på robotliknande stativ högt uppe i luften för att kunna fota mig, i alla lägen, vinklar och vråer.
Jag och några kompisar från förr befann oss i någon byggnad högt uppe, där vi satt och shit-tjattade lite. Vips, skjuter en kamerablixt av och lyser upp hela rummet. Efter ett tag märker jag att blixtarna centreras på mig.
Varför då?
Det var det som var det läskigaste.
Varför just mig? Av vilken anledning?
Mina vänner försökte gömma mig så gott det gick, men hursomhelst så fann fotografen ett perfekt läge för att åter igen bränna av en blixt.
Hjärtat började bulta och skräcken infann sig.
Jag tittar ut genom fönstret för att fejsa min fiende och där står en kvinna i blond page-frisyr, lite fall i håret, och stirrar blint ner på sin joystick hon har i handen för att styra robotkameran.
En längre blick han jag inte slänga förrän jag spärrade upp ögonen. Jag ville inte se, jag ville inte hitta liknelser.
Vem var hon och vad ville hon?
Antagligen var det en galning och genom min uppfostran har jag lärt mig att man ska hålla sig så långt borta från sånna som möjligt.
Hjärtat bultade hårt i 10 minuter efteråt.
Hua...
Vad ska detta betyda?
Vågar jag somna nu inatt utan att falla in i samma dröm, för jag kan garanterat inte sluta tänka på den.
Nu har äntligen Glocalnet tagit sitt förnuft till fånga och koplat in vårat bredband. Varför ska man behöva tjata sig till självklara saker?? Problemet skulle ha varit löst för 2 veckor sedan. Så tidskrävande och irriterande att det alltid ska behöva krångla.
En känsla...
av att bli blöt!
Öhhh Öhhh Öhhh.. mamma nu ger jag igen gånger 10!
Man ser i hela ansiktsuttrycket att det är bus på G :-)
och blöt blev jag...
Ooops
Någon vilsen själ tog illa upp av föregående inlägg.
sjukt töntigt. verkligen. sarkasmen lyser ju genom och att picka på andra när man själv gör det, alltså åker finlandsfärja är så sjukt illa. Nä, gillade din blogg för ja tyckte du va genuin tidigare men nä de där va tråkigt att läsa. Sry.
Tråkigt att du tog det på det viset!
Det hela är ett internskämt bland mina kompisar, som du kankse märkt i komentarerna!?
Nettan är en påhittad person, som just åker ålandsfärja.
"Picka på andra när jag gör det själv" ? inge fel med att åka båt. Vad får du det ifrån? Om jag tyckte det skulle jag då åka? + att blogga om det??
Nej du, raring där. Tänk om.
Personen i fråga behöver inte ens finnas i verkligenheten. Har du tänkt på det?
Vi har mest bara personifierat våran Nettan.
Eller hoppsan hejsan, du kankse kände igen dig själv!?
Isf, lev som du gör och njut av livet precis som du är. Alla är vi olika och tur är väl det.
I mina tankar är Nettan en livsnjutare.
Verkligen inge fel med att säga till/kommentera när man tycker något är fel. Verkligen inte. Fortsätt så!
/ Lina
Tack Jeppe!
Det värmde :-)
Ute på äventyr
Nu är jag och lilljotten ute i urskogen, vi hälsar på Lajsa och barnen. Det är fullt hus här. Massor av barn som leker i lekstugan, spelar fotboll, kastar sten, bråkar, biter varandra i händerna, puffas, skrattar, busar och leker. Vi vuxna spelade "klockan". Vi han till 12 (vi körde den digitala versionen så det var tänkt till 24) innan vi fick annat att göra. Men det var tur för min del... så slapp jag visa hur kass jag var :-P
Uppdatering på husfronten:
Dagen fadäs:
Nu ska jag ut och ta hand om trollen som åker glidkana ute på tomten, eller ska jag hjälpa Lajsa med maten? Hmm.. Jag tror jag strippar själv och tar mig ett åk eller två! :-P
Uppdatering på husfronten:
Vi har fortfarande ingen telefon och därmed inget nät heller. Saknar att blogga som in-i-bomben. Skönt att se att ni är inne varje dag och gluttar på min sida ändå. Ni e la goa :-) Försöker uppdatera så ofta jag kan :-)
Det är en hel del kartoner att röja igenom men nu ser vi ut iaf... vi har jämnat 4 giganto-buskar med marken. Säljaren tyckte att dom var så bra för insynen. men förbövulen... det blev ju ingen utsyn heller för den delen. Nu får vi ljus in i vårt stora fina matrum :-) Nej förlåt. Fint är det ännu inte... men det ska bli.
Dagen fadäs:
Hade lånat pickisen från jobbet för att lasta på lasset med ris från de kapade buskarna. Den har jag kört en gång förrut så jag vet att den är automat och diseldriven. Det har gått superbra att köra den. Lite jobbigt i korsningarna bara när man ska sakta in och tror att man vilken sekund som helst ska få motorstop. Men icke "I love automat" "bara tuta och köra".
Men såklart... När jag ska in på området för att lämna tillbaka bilen så står halva jobb-gänget och hälsar min välkommen. Kör väl i 30...
Vinkar glatt...
Inom loppet av 2-millisekunder, hoppar vänsterfoten in bland pedalerna, fastän att jag sagt åt den att hålla sig borta. Det resulterar i världens tvärnit. Jag bokstavligen flyyyyger fram, sådär hårt och ont. Nästan så att det blev knas på andningen :-/
AJ! Chockad blev jag ju oxå.
Ryggmärgen tänkte koppla
Medans hjärnan inte tänkte alls...
I backspegeln ser jag hur kollegorna vrider sig av skratt. Dom förstod precis vad som hade hänt. Lyckat Lina, Lyckat!!
Jaja.. jag bjöd på den. Skyller på att hjärnan är på semester och inte behöver vara tillbaka där på tre veckor :-P
*not*
Eller vad tycker du Madde? :-)
Tack alla ni underbara!
Tack och bock!
Jag har varit lite orolig att inte mina mobil-bloggningar nått fram. Men det har dom :-)
Vi kommer inte att ha något nät på några dagar till så jag fortsätter med mobilen... börjar få in snittsen :-)
Vill passa på att önska en ny liten stjärna till världen... kan knappt vänta tills du är i mina armar!!
Mina tankar går till den nya familjen Liljegren / Forslund.
Hille du är bäst
å nu råkar jag komma åt nån knapp igen... hur fasiken lyckas jag?? stor text??
Tack :-)
Tack och bock!
Jag har varit lite orolig att inte mina mobil-bloggningar nått fram. Men det har dom :-)
Vi kommer inte att ha något nät på några dagar till så jag fortsätter med mobilen... börjar få in snittsen :-)
Vill passa på att önska en ny liten stjärna till världen... kan knappt vänta tills du är i mina armar!!
Mina tankar går till den nya familjen Liljegren / Forslund.
Hille du är bäst
å nu råkar jag komma åt nån knapp igen... hur fasiken lyckas jag?? stor text??
Sorgarbete
Om jag någongång skulle skriva ett natt-svart inlägg så är det detta. Ni som vill ha något roligare för er, läs inte nedan.
Livet har varit kaos.
Tankar, bilder och minnen har snurrat och snurrat i huvudet i flera dagnar nu.
Jag försökte gå till jobbet igår men det visdade sig inte vara någon vidare bra idé. Efter 45 min pallade jag inte trycket längre och satte mig i bilen och bara skrek/grät ut flera kilo sorg ur hjärtat.
Det räckte tydligen inte med det... så jag ringde till chefen och frågade om det fanns möjlighet att få jobba hemmifrån. Skönt att han förstod och tyckte det lät som en bra idé. Så jag drog bort det värsta sminket i ansiktet med handflatan och slängde på mig solbrillorna och smet upp för att packa ihop datorn. Väl hemma vart det inte någon direkt ro heller. Hjärtat skrek och jag skakade. Men jag fick iaf ihop 4,5 timmes välbehövt arbete.
Jag var trött. Inte trött i ögonen utan i huvudet och kroppen. Min kropp somnades halvsittandes i klädhögen. Vi hade bestämt oss för att kvällen skulle bestå utav städning... jag kände verkligen att det behövdes... men kropen skrek efter vila. När jag lagt Elliott kom Jonas hem... 2 timmar senare vaknar jag i soffan av att joans buffar på mig med en bricka (Harrods) Te och kanelbullar. *gulle daj* (fastän att det var helt onödigt att trycka i sig bullen just innan läggdax) men oooooo så mysigt det var!
Natten var ok. Idag har jag varit på jobbet och det har känts sådär. Jag har sluppit gråtatttacker men jag känner att min koncentration tryter. Aja.. nu är det iaf helg och midsommar.. får återkomma efter det med nya krafter till arbetet!!!!
Livet har varit kaos.
Tankar, bilder och minnen har snurrat och snurrat i huvudet i flera dagnar nu.
Jag försökte gå till jobbet igår men det visdade sig inte vara någon vidare bra idé. Efter 45 min pallade jag inte trycket längre och satte mig i bilen och bara skrek/grät ut flera kilo sorg ur hjärtat.
Det räckte tydligen inte med det... så jag ringde till chefen och frågade om det fanns möjlighet att få jobba hemmifrån. Skönt att han förstod och tyckte det lät som en bra idé. Så jag drog bort det värsta sminket i ansiktet med handflatan och slängde på mig solbrillorna och smet upp för att packa ihop datorn. Väl hemma vart det inte någon direkt ro heller. Hjärtat skrek och jag skakade. Men jag fick iaf ihop 4,5 timmes välbehövt arbete.
Jag var trött. Inte trött i ögonen utan i huvudet och kroppen. Min kropp somnades halvsittandes i klädhögen. Vi hade bestämt oss för att kvällen skulle bestå utav städning... jag kände verkligen att det behövdes... men kropen skrek efter vila. När jag lagt Elliott kom Jonas hem... 2 timmar senare vaknar jag i soffan av att joans buffar på mig med en bricka (Harrods) Te och kanelbullar. *gulle daj* (fastän att det var helt onödigt att trycka i sig bullen just innan läggdax) men oooooo så mysigt det var!
Natten var ok. Idag har jag varit på jobbet och det har känts sådär. Jag har sluppit gråtatttacker men jag känner att min koncentration tryter. Aja.. nu är det iaf helg och midsommar.. får återkomma efter det med nya krafter till arbetet!!!!
Tisdagen den 16 juni 2009
En del av mitt hjärta har försvunnit för gott
Jag tror ännu inte, att jag riktigt förstått.
Hjärtat brast i tusen små bitar
Jag famlar och försöker samla ihop dom, medans jag lipar
Några bitar kommer för alltid att fattas mig
för dom har alltid tillhört dig.
Jag körde för fort, jag ville komma fram
Jag ville så gärna hålla din hand
I korsningen ovanför ackis där du låg
Kände jag, det kom som en våg
Av hopplöshet och en obeskrivlig sorg
Jag hade hittills byggt upp en liten borg
En borg av känslor som bara ville ut
Jag sa det till Jonas "Det är kört... nu är det slut"
Jag sprang genom korridorer till dig
Du har en gång sagt till mig, "hoppet är det sista som överger mig"
Jag ville så gärna ha så fel
Men i din säng låg du så stel
Du hade somnat in 3 minuter innan jag kom
Allt är så fel jag vill bara göra om, om ,om
Jag han precis INTE dit
Jag kände mig som en stor skit.
Det var inte du som låg där.
Det var det du lämnat kvar hos oss här.
Ett skal av obeskrivlig tystnad
Jag vet att du ovanför oss lyssnat
På allt dom sagt och som vi tänkt på dig
FARMOR DU FATTAS MIG!
Min farmor är bland dom bästa människor jag någonsin träffat.
Det hon drömde om som barn försökte hon förverkliga hela sitt liv. Hon ville ha många barn, helst tio men det blev fem (inom loppet av 7år) Livmoder-halscancern var nog det som satte stop för det hela. (Eller var det att hennes make tog livet av sig??)
Gissa om hon vart överlycklig över att få barnbarn?? Hon var den som plaskade i vattnet, byggde kojor, lät oss äta mer glass än mat (på stora silverfat.)
Vi var allt för dig. Du fick oss verkligen att känna oss mycket värda.
Sen vart den en elakartadcancer igen som satte sig på struphuvdet och stämbanden. Detta gjorde att hon fick tala genom en " robot-o-fon" som vi kallade den. Hon lät som en robot. Men det var ingenting som hämmade henne i hennes vardag ICKE DÅ!! *så stolt över henne*
Alla som har träffat henne kommer garanterat ihåg min pop-farmor. Det var hon som bar Vila- kläder och sånt som var hippt. hon hade koll. haha.
Det var hon som målade 300 gips-tomtar en jul och sålde hela bunten :-)
Det var hon som om en vecka, precis efter midsommar skulle tatuera in Maggie, hennes hund på vänstra vaden.
Det är min farmor i ett nötskal.
Är så glad för att hon funnits i mitt liv. Jag kan tycka att hennes liv vart lite för kort. Only 72 år. Hon hade precis köpt sin första bil (som hon skulle låta faster köra, hela sommaren) Så att hon kunde få känna sig fri och komma och hälsa på sitt ÄLSKADE barn-barns-barn i Norrtälje. Hon var mer än överlycklig om att få hinna vara med om ett barn-barns-barn. Det var det första hon sa mellan tårarna när vi berättade att jag var gravid.
Hon har aldrig klagat över sitt liv, utan alltid varit glad utav det hon fått.
Det ska jag ta lärdom av!
Jag tror ännu inte, att jag riktigt förstått.
Hjärtat brast i tusen små bitar
Jag famlar och försöker samla ihop dom, medans jag lipar
Några bitar kommer för alltid att fattas mig
för dom har alltid tillhört dig.
Jag körde för fort, jag ville komma fram
Jag ville så gärna hålla din hand
I korsningen ovanför ackis där du låg
Kände jag, det kom som en våg
Av hopplöshet och en obeskrivlig sorg
Jag hade hittills byggt upp en liten borg
En borg av känslor som bara ville ut
Jag sa det till Jonas "Det är kört... nu är det slut"
Jag sprang genom korridorer till dig
Du har en gång sagt till mig, "hoppet är det sista som överger mig"
Jag ville så gärna ha så fel
Men i din säng låg du så stel
Du hade somnat in 3 minuter innan jag kom
Allt är så fel jag vill bara göra om, om ,om
Jag han precis INTE dit
Jag kände mig som en stor skit.
Det var inte du som låg där.
Det var det du lämnat kvar hos oss här.
Ett skal av obeskrivlig tystnad
Jag vet att du ovanför oss lyssnat
På allt dom sagt och som vi tänkt på dig
FARMOR DU FATTAS MIG!
Min farmor är bland dom bästa människor jag någonsin träffat.
Det hon drömde om som barn försökte hon förverkliga hela sitt liv. Hon ville ha många barn, helst tio men det blev fem (inom loppet av 7år) Livmoder-halscancern var nog det som satte stop för det hela. (Eller var det att hennes make tog livet av sig??)
Gissa om hon vart överlycklig över att få barnbarn?? Hon var den som plaskade i vattnet, byggde kojor, lät oss äta mer glass än mat (på stora silverfat.)
Vi var allt för dig. Du fick oss verkligen att känna oss mycket värda.
Sen vart den en elakartadcancer igen som satte sig på struphuvdet och stämbanden. Detta gjorde att hon fick tala genom en " robot-o-fon" som vi kallade den. Hon lät som en robot. Men det var ingenting som hämmade henne i hennes vardag ICKE DÅ!! *så stolt över henne*
Alla som har träffat henne kommer garanterat ihåg min pop-farmor. Det var hon som bar Vila- kläder och sånt som var hippt. hon hade koll. haha.
Det var hon som målade 300 gips-tomtar en jul och sålde hela bunten :-)
Det var hon som om en vecka, precis efter midsommar skulle tatuera in Maggie, hennes hund på vänstra vaden.
Det är min farmor i ett nötskal.
Är så glad för att hon funnits i mitt liv. Jag kan tycka att hennes liv vart lite för kort. Only 72 år. Hon hade precis köpt sin första bil (som hon skulle låta faster köra, hela sommaren) Så att hon kunde få känna sig fri och komma och hälsa på sitt ÄLSKADE barn-barns-barn i Norrtälje. Hon var mer än överlycklig om att få hinna vara med om ett barn-barns-barn. Det var det första hon sa mellan tårarna när vi berättade att jag var gravid.
Hon har aldrig klagat över sitt liv, utan alltid varit glad utav det hon fått.
Det ska jag ta lärdom av!
Hannah du är en hjälte
Hannah är en hjälte!
Inte alltid man vet hur man fungerar i sådanna situationer.
Hannah du är en hjälte!
läs här! www.endag.blogg.se
Jonas hade berättat innan vad som hänt, och jag rös.
När jag läste texten själv kände jag hur hårstråna på toppen av huvudet reste sig...
Alla, se till att ni är omgiven av varsin Hannah!!
Inte alltid man vet hur man fungerar i sådanna situationer.
Hannah du är en hjälte!
läs här! www.endag.blogg.se
Jonas hade berättat innan vad som hänt, och jag rös.
När jag läste texten själv kände jag hur hårstråna på toppen av huvudet reste sig...
Alla, se till att ni är omgiven av varsin Hannah!!
Resultat
Det är helt otroligt.
Jag märker redan resultat i träningen.
Skrotet jag lyfter har blivit tyngre än för nån månad sen :-)
Benen orkar mer och i ryggen känner jag en liten muskel.
Magen är dock inte vad den borde vara :-(
Jag darrar som ett asplöv så fort jag sätter mig i magmaskinen... jag märker oxå att det är ryggen jag arbetar med pga magen inte orkar. what to do?
Det är mycket som snurrar i huvudet nu.
Tapeter, kakel, färg, frågetecken, känslor, pengar, stress, orosmoln, diet, packning m.m
Känslan av att inte räcka till är stor nu...
Jag vill vara här och där på samma gång. Jag dras mellan olika dilemman, frågor och problem som uppkommer dagligen. Jag får inte tiden att räcka till och det går ut över allt, känns det som.
Det känns som att jag ska vara så förstående hit och dit, hinna med allt och vara alla till lags.
Men att jag egentligen bara vill skrika rakt ut nästa gång en motgång, en kommentar eller orosmoln närmar sig.
+ att jag har ett mastodont jobb att göra på jobbet + att jag har mina vanliga arbetsuppgifter, allt bara växer och ingenting kan på något konstigt sätt ligga längst ner i pappershögen. (?)
Några väl valda:
Hille, jag vill för allt i världen träffa dig imorgon och klappa på Thor. Jag har sett fram emot det jätte mycket ,men det blev så tajt med tiden och jag finner ingen lösning :-( det ser inte så ljust ut. Saknar dig jätte mycket och tycker att du är superfin. Vill bara kramas och mysa i runkisar!!
Jenny, hoppas att ni har hörseln kvar? Mitt i köttbulls-stekandet, makaroner-kokandet och stuvningen så tänkte brandlarmet att "ja, jag fungerar, bara så att ni vet"
Bara för att jag tänkte på Jenny nu så kom jag på en så rolig sak hon sa. Tekla hade ramlat (ett tag sen) från cykeln eller vad det nu var... och fått en bula.
IS!!, tänker man som förälder då. Men Tekla stackarna förstod inte riktigt varför det var nödvändigt att behöva dras med en påse is på huvudet, mitt i alltihopa.
Hon hade ju precis ramlat och var ledsen.
Det lät så roligt när hon sa det, jag kan skratta högt än idag.. haha
Anna, sluta inte blogga!! Eller så får du skriva en blogg bara jag har lösenordet till :-)
Sitter och funderar på om, när och hur jag ska ha tid att förnya utséendet på min blogg. Någon som har ett tips? :-)
Ja, ni ser ju vart jag hamnade klockan är nu 22... ca 2 timmar senare... dax att hoppa i duschen. Inte riktigt klar än...
Natti natti
Jag märker redan resultat i träningen.
Skrotet jag lyfter har blivit tyngre än för nån månad sen :-)
Benen orkar mer och i ryggen känner jag en liten muskel.
Magen är dock inte vad den borde vara :-(
Jag darrar som ett asplöv så fort jag sätter mig i magmaskinen... jag märker oxå att det är ryggen jag arbetar med pga magen inte orkar. what to do?
Det är mycket som snurrar i huvudet nu.
Tapeter, kakel, färg, frågetecken, känslor, pengar, stress, orosmoln, diet, packning m.m
Känslan av att inte räcka till är stor nu...
Jag vill vara här och där på samma gång. Jag dras mellan olika dilemman, frågor och problem som uppkommer dagligen. Jag får inte tiden att räcka till och det går ut över allt, känns det som.
Det känns som att jag ska vara så förstående hit och dit, hinna med allt och vara alla till lags.
Men att jag egentligen bara vill skrika rakt ut nästa gång en motgång, en kommentar eller orosmoln närmar sig.
+ att jag har ett mastodont jobb att göra på jobbet + att jag har mina vanliga arbetsuppgifter, allt bara växer och ingenting kan på något konstigt sätt ligga längst ner i pappershögen. (?)
Några väl valda:
Hille, jag vill för allt i världen träffa dig imorgon och klappa på Thor. Jag har sett fram emot det jätte mycket ,men det blev så tajt med tiden och jag finner ingen lösning :-( det ser inte så ljust ut. Saknar dig jätte mycket och tycker att du är superfin. Vill bara kramas och mysa i runkisar!!
Jenny, hoppas att ni har hörseln kvar? Mitt i köttbulls-stekandet, makaroner-kokandet och stuvningen så tänkte brandlarmet att "ja, jag fungerar, bara så att ni vet"
Bara för att jag tänkte på Jenny nu så kom jag på en så rolig sak hon sa. Tekla hade ramlat (ett tag sen) från cykeln eller vad det nu var... och fått en bula.
IS!!, tänker man som förälder då. Men Tekla stackarna förstod inte riktigt varför det var nödvändigt att behöva dras med en påse is på huvudet, mitt i alltihopa.
Hon hade ju precis ramlat och var ledsen.
Det lät så roligt när hon sa det, jag kan skratta högt än idag.. haha
Anna, sluta inte blogga!! Eller så får du skriva en blogg bara jag har lösenordet till :-)
Sitter och funderar på om, när och hur jag ska ha tid att förnya utséendet på min blogg. Någon som har ett tips? :-)
Ja, ni ser ju vart jag hamnade klockan är nu 22... ca 2 timmar senare... dax att hoppa i duschen. Inte riktigt klar än...
Natti natti
Jag har lunch
Jag har lunch men jag är ensam på jobbet idag, såå tråååkigt!
Tomt tomt tomt.. nästan så att det ekar efter telefonsignalerna.
Tänkte att det kankse behövdes en uppdatering här :-) Jag vet ju själv hur irriterad och less jag blir när jag kommer in på andrs bloggar jag läser dagligen och det är samma gamla tråkiga inlägg.
Nej fy på mig. Men tack iaf alla underbara som dagligen besöker min sida ändå :-)
Besökt eller inte?
Vi bor ju på villagatan den här veckan och vaktar hus och vovve. Det är rena zooet här hemma. Tre katter (två är våra), en hund och några dammråttor. Sen lever det tre människor mitt i alltihopa + att jag försöker känna efter om källaren fortfarande är besökt eller ej. Att han försvann när jag sa åt honom kände jag. Men det är tydligen inte omjligt att "dom" återvänder. Men nej, jag känner inga kalla kårar, ingen som jagar mig upp för trappen och ingen som stirrar på en när man sover, inget större obehag alltså. Men jag kan ändå känna rädlsa för att någon gång känna dessa känslor igen. Aja, nej nu lämnar vi det åt sidan.
Sentimentalitet.
Elliott är verkligen världen goaste. Han ska sitta nära, jämt och ständigt. Det bästa han vet är när mamma bäddar ner sig i soffan så att man kan ligga och titta på (otroligt nog vad som helst) bara man får ligga där och höra/känna mamma andas.
Det finns ett större utbud av kanaler denna vecka. Jag råkade zappa in Tv400 film någonting, här om dagen. Där visades Ronja Rövardotter. Hur hemskt är det inte när Mattis skiiiker ut det är något som fattas mig??? *tårarna störtade ner för kinderna* eller när ronja säger upp dotterskapet med sin far? och han med sin dotter? för att sedan återförenas... det är ju UNDERBART!!
Tårarna rann mest under hela filmen tycker jag. Elliott ryckte till någon gång när gråtandet plötsligt blev till en hulkning. Han tittade på mig och log. - Mamma.. sa han och strök handen på huvudet med handflatan.
Man vill ju helst inte att barnet ska se att man gråter. Men det gick inte att hindra. Så jag försökte förklara.. men insåg sen att han nog redan förstod.. för han visade inte det minsta tecken på att vara upprörd själv. Bara lutade sig tillbaka och fortsatte lyssna på mina hjärtljud.
UNDERBARA BARN!
Husläget.
En kort uppdateringsversion av en dunderlång invecklad story.
1. Vi är tre intressenter på samma hus
2. Vi la ett bud i måndags
3. Ännu har inget motbud kommit fastän mäklaren säger att det finns intresenter.
4. Vi har fått det förklarat för oss att säljaren inte godtager vårat bud, fastän det är 40 000kr över utgångsbudet.
Därför var jag tvungen att konfrontera mäklaren med frågan vad utpriset var för pris, om det ändå inte är aktuellt? Hon vart ju såklart stött och arg ( för indirekt hade jag ju påstått stt detta var ett lockpris) men menade på att det visst var ett aktuellt pris. Fastän hon precis meddelat att säljaren vill ha 2,2 annars säljer hon antagligen inte. ?
5. Jag tog kontakt med en tjej jag hejjat på några gånger, som jag såg stod uppskriven på intresselistan, som jag även hade på facebook. Det visade sig att dom inte hade lika "mycket" information om säljaren som vi fått tagit del av. Men som jag delade med mig av:-) hihi. Dom kommer att lägga ett bud på fredag. men vi är båda överrens om att vi inte sysslar med sådan välgörenhet att man lägger 2,2 för att hon ska bli av med sina skulder. haha
6. Det är visning i helgen på ett hus vi tittat lite på. Huset är ok, men omgivningen vette fasiken. Vi får kankse skapa oss en uppfattning där istället :-) men det andra huset är bättre beläget med tanke på barnvänligtheten och kompisarna till Elliott.
7. Vi ligger kvar med vårt bud och ser vad som händer. Vi har ett pristak för huset och om det går över det så gör det annars så är vi fortfarande intresserade.
Nej, nu ska jag ta tag i lite högar på bordet. På lunchen? japp.. man kan säga att man jobbar lite gratis :-) hehe det brukar jämna ut sig i längden.
Underbara sol
Du gula ting på himlen där
du alltid i någon av hörnen på tekningen är
Att bara få njuta av dig en sekund
och kanske somna in för en stund
Det gör så mycket för humöret ibland
att bara få vistas i dig så varm
så varm och go du oftast är
Kan man säga att man är kär?
Jag blir så lycklig av dig när du är här.
Du värmer så härligt på mitt skinn
att jag aldrig vill in
Du stärker på mitt förråd med den vitamin
som under vintern ska hålla mig fin
Du gör under
Du gör verk
Du är ett så kallat mästerverk!
du alltid i någon av hörnen på tekningen är
Att bara få njuta av dig en sekund
och kanske somna in för en stund
Det gör så mycket för humöret ibland
att bara få vistas i dig så varm
så varm och go du oftast är
Kan man säga att man är kär?
Jag blir så lycklig av dig när du är här.
Du värmer så härligt på mitt skinn
att jag aldrig vill in
Du stärker på mitt förråd med den vitamin
som under vintern ska hålla mig fin
Du gör under
Du gör verk
Du är ett så kallat mästerverk!
Vad hände med stackars, kanske kidnappade, lilla Madeleine?
Maddy som hon kallas av familj och vänner. Vad hände denna lilla oskyldiga flicka? Hon försvann från sitt hotelrum på natten/kvällen när hennes föräldrar hade gått för att roa sig lite på egen hand med vänner och bekanta på en annan restaurang lite längre bort från hotelet.
För det första! Hur kan man ens lämna sina barn på ett hotelrum och sen gå därifrån???
Det finns inte i min värld.
För det andra. Hur kan man ge sina barn sömnpiller för att dom inte skulle vakna upp och leta efter sina föräldrar?? Eller ja sömnpiller överhuvudtaget!?
Idioter!! Förtjänar inte sina barn! Fy, blir arg när jag tänker på det!
Jag har två teorier om hur hon försvann,
Antingen gav dom henne för mycket sömnmedel att hon dog och att dom i ren desperation gjort sig av med kroppen och har hittat på en historia. Alltså föräldrarnas eget fel.
Eller så har lilla stackars Maddy blivit kidnappad och lever nu någon annan stans?
Denna bild som några turister tog i Marocko förbryllade polisen. Men vad hände sen? Jag har inte hört ett skvatt. Har dom inte fått tag i flickan på bilden eller var det en annan flicka? Jag måste ju säga att dom är slående lika.
Man ser på bilden att maddy har en virveli pannan till vänster, lixom den flickan på bilden verkar ha.
Skrämmande likt!
Det vore hemskt om det var föräldrarna.. fast det vore ännu hemskare om det inte var föräldrarna... för då har dom blivit ankagade för det värsta som skulle kunna hända här i världen + att stackars Maddy måste ha gått dom hemskaste känslorna till mötes. Vart är mamma? vart är pappa? vart är jag? vem är du?
Om hon nu blivit bortrövad måste detta någon gång komma upp till ytan. Men när? Om hon är död kommer detta att sluta i ett mysterium.
Hennes ena öga är lite speciellt, det rinner lixom lite ner. Tänk om den dom la märke till det efter att dom rövat bort henne och har gjort sig av med henne bara därför. För att hon skulle vara för lättigenkännerlig?
Jag är så insatt i alla sånna här historier om barn och kidnappningar.. eller ja.. allt som står i tidningarna iaf. Min kollega här på jobbet tyckte att jag absolut skulle ta ledigt ett år och verkligen sätta mig in i situationen och lösa fallet/ fallen.
Antingen vill han bli av med mig eller så var det en pik för att han itne orkar höra min "ååå nej:n" efter att jag läst om något nytt tragiskt.
För det första! Hur kan man ens lämna sina barn på ett hotelrum och sen gå därifrån???
Det finns inte i min värld.
För det andra. Hur kan man ge sina barn sömnpiller för att dom inte skulle vakna upp och leta efter sina föräldrar?? Eller ja sömnpiller överhuvudtaget!?
Idioter!! Förtjänar inte sina barn! Fy, blir arg när jag tänker på det!
Jag har två teorier om hur hon försvann,
Antingen gav dom henne för mycket sömnmedel att hon dog och att dom i ren desperation gjort sig av med kroppen och har hittat på en historia. Alltså föräldrarnas eget fel.
Eller så har lilla stackars Maddy blivit kidnappad och lever nu någon annan stans?
Denna bild som några turister tog i Marocko förbryllade polisen. Men vad hände sen? Jag har inte hört ett skvatt. Har dom inte fått tag i flickan på bilden eller var det en annan flicka? Jag måste ju säga att dom är slående lika.
Man ser på bilden att maddy har en virveli pannan till vänster, lixom den flickan på bilden verkar ha.
Skrämmande likt!
Det vore hemskt om det var föräldrarna.. fast det vore ännu hemskare om det inte var föräldrarna... för då har dom blivit ankagade för det värsta som skulle kunna hända här i världen + att stackars Maddy måste ha gått dom hemskaste känslorna till mötes. Vart är mamma? vart är pappa? vart är jag? vem är du?
Om hon nu blivit bortrövad måste detta någon gång komma upp till ytan. Men när? Om hon är död kommer detta att sluta i ett mysterium.
Hennes ena öga är lite speciellt, det rinner lixom lite ner. Tänk om den dom la märke till det efter att dom rövat bort henne och har gjort sig av med henne bara därför. För att hon skulle vara för lättigenkännerlig?
Jag är så insatt i alla sånna här historier om barn och kidnappningar.. eller ja.. allt som står i tidningarna iaf. Min kollega här på jobbet tyckte att jag absolut skulle ta ledigt ett år och verkligen sätta mig in i situationen och lösa fallet/ fallen.
Antingen vill han bli av med mig eller så var det en pik för att han itne orkar höra min "ååå nej:n" efter att jag läst om något nytt tragiskt.
Beautiful dresses
Dessa faller heeeeeeelt i min smak!
Det är nog praktiskt taget de finaste klänningarna min ögon någonsin skådat.
Helt otroligt... inte en klänning över trehundra-lappen... !?
Alla klänningar är från forever21
Det fanns så otroligt mcyket att välja på och billigt är det oxå.
Från USA ifs. vet inte vad det skulle bli med frakt.
Ni anar inte hur kul jag hade när jag kom på mig själv se ut olika klänningar till folk jag känner :-)
Vissa är klockrena!
Rätta mig om jag har fel!
1.
2.
3.
4.
1. Jessica
2. Anna
3. En Anna klänning igen
4. någon som känner sig manad?
5.
5. Lisas dress!! Underbar!!
6.
7.
6. En Emma-Lina dress
7. Denna kan jag tänka mig skulle kunna få pryda Ävas kropp!
8.
8. Den här är en klockren Mickis dress!!!
9.
10.
11.
12.
9. Otroligt snygg på en som har kroppen, typ Hannah och Hanna K, Marie?
10. En Sara klänning
11. Den här skulle nog syster rycka i! Men jag tänkte även på Hanna K
12. Ett Bettan-linne, som även jag skulle kunna tänka mig :-)
13.
14.
15.
16.
13. En favorit
14.En favorit
15. En favorit
16. Hannah tänkte på dig ;-)
Prestationsångest
Det är alltid trevligt att få reda på att nya personer läser bloggen.
När det är personer jag känner känner jag mig lugn.. för dom vet hur jag är och hur jag skämtar om saker och ting och vilken ton jag har.
Men jag blir nervös när jag får reda på att pojkvänner, arbetskollegor och andra personer i deras närhet/vardag också läser.
Prestationsångesten stiiiiger radikalt i några inlägg... sen mattas det av och blir back to normal again och jag börjar slänga ut skit.. haha
Här yttrar sig en annan form av prestationsångest :-)
Här vill jag vara bäääst!
ps. an old picture.
När det är personer jag känner känner jag mig lugn.. för dom vet hur jag är och hur jag skämtar om saker och ting och vilken ton jag har.
Men jag blir nervös när jag får reda på att pojkvänner, arbetskollegor och andra personer i deras närhet/vardag också läser.
Prestationsångesten stiiiiger radikalt i några inlägg... sen mattas det av och blir back to normal again och jag börjar slänga ut skit.. haha
Här yttrar sig en annan form av prestationsångest :-)
Här vill jag vara bäääst!
ps. an old picture.
Ett MÅSTE HA
Ibland dyker det upp sånna här MÅSTE HA:n och detta är verkligen en av dom.
Denna ska bestämt få pryda min kropp på playan
Kattlek
Elliott har börjat att leka med katterna. Idag drog han fram kattburen och försökte prata katterna till att gå in självmant. Önskar att det funnits batteri i filmkameran.
Han sa öh, och pekade på katten och sen in i buren.
ÅÅÅÅ nej, den går jag inte på sa Bossi. Men Doris fattade vinken direkt och gick gladeligen in. Hon tänkte väl att det skulle vankas en bilresa till något spännande ställe. Men istället fick hon trängas bland alla Elliotts bilar, pusselbitar, gubbar och gosedjur som han så fint pillade in medans katten trycktes längre och längre in i buren. Men hon fick sin chans att smita flera gånger men valde att trängas bland leksakerna.
Guldkatt!! Hon är verkligen värd hur mycket som helst :-) Hon är en klok liten Donna!
Han sa öh, och pekade på katten och sen in i buren.
ÅÅÅÅ nej, den går jag inte på sa Bossi. Men Doris fattade vinken direkt och gick gladeligen in. Hon tänkte väl att det skulle vankas en bilresa till något spännande ställe. Men istället fick hon trängas bland alla Elliotts bilar, pusselbitar, gubbar och gosedjur som han så fint pillade in medans katten trycktes längre och längre in i buren. Men hon fick sin chans att smita flera gånger men valde att trängas bland leksakerna.
Guldkatt!! Hon är verkligen värd hur mycket som helst :-) Hon är en klok liten Donna!
Nej nej nej nej nej
Jag är INTE gravid!!
Knasbollar!!
Ni vet ju att det tar minst 1 år till.. innan Jonas är klar med plugget.
å vad hände nu då? stor text? knas...
rosa?
Äntligen
*Puuuuust*
Tröttheten är ganska självförvållad. Inte alltid man kommer på på onsdagen att man borde ha visning av sin lägenhet på söndagen. Mycket pill att stå i.
Onsdag, Torsdag, Fredag, Lördag (kvällarna) gick åt till att måtta och sätta upp kakellister i köket, kakla klart, måla en lucka, måla en vägg, möblera om genom att byta rum och rensa.
Lisa min ängel var även här idag med uppkavlade ärmar och skurtrasan i högsta hugg. Jag drog hit henne för att jag vet att hon har ett öga för kliniskt rent. Jag tycker mitt hem är jätte fint och trevligt.. men behöver andra ögon för att få det visnings- perfekt.. och resultet är LYSANDE!
Vi är ett bra team :-)
Bilder kommer sen.
Jag är supernöjd och hoppas på att folk som stiger innan för tröskel också är av samma åsikt.
Men man bör inte titta i garderober eller liknande för där kan man både hitta det ena och det andra. hiihihi... tex har soda streamen hittat sin plats i Elliotts byxlåda.. haha just nu står bakmaskinen i fönstret och ditten och datten ligger under stolsdynorna ute på balkongen.. haha Bakmaskinen ska få följa med ner när vi lämnar hemmet.
Gu sååå spännande!!!!!!!!
Nu ska jag småpilla lite och fota lite :-)
*************************************************************************************
Tröttheten är ganska självförvållad. Inte alltid man kommer på på onsdagen att man borde ha visning av sin lägenhet på söndagen. Mycket pill att stå i.
Onsdag, Torsdag, Fredag, Lördag (kvällarna) gick åt till att måtta och sätta upp kakellister i köket, kakla klart, måla en lucka, måla en vägg, möblera om genom att byta rum och rensa.
Lisa min ängel var även här idag med uppkavlade ärmar och skurtrasan i högsta hugg. Jag drog hit henne för att jag vet att hon har ett öga för kliniskt rent. Jag tycker mitt hem är jätte fint och trevligt.. men behöver andra ögon för att få det visnings- perfekt.. och resultet är LYSANDE!
Vi är ett bra team :-)
Bilder kommer sen.
Jag är supernöjd och hoppas på att folk som stiger innan för tröskel också är av samma åsikt.
Men man bör inte titta i garderober eller liknande för där kan man både hitta det ena och det andra. hiihihi... tex har soda streamen hittat sin plats i Elliotts byxlåda.. haha just nu står bakmaskinen i fönstret och ditten och datten ligger under stolsdynorna ute på balkongen.. haha Bakmaskinen ska få följa med ner när vi lämnar hemmet.
Gu sååå spännande!!!!!!!!
Nu ska jag småpilla lite och fota lite :-)
*************************************************************************************
Vill även önska lilla Amanda Berglund/Andersson Välkommen till Världen!
Tusen kramar till de nya föräldrarna Marie och Jimmy :-)
*************************************************************************************
Tusen kramar till de nya föräldrarna Marie och Jimmy :-)
*************************************************************************************
