Med ett öga för foto

Hos dietisten.
Efter att vi gått igenom mina måltider under dagen.
"Du äter regelbundet och bra, inte fett, utan lagom, i lagom mängd ( som det beräknas att en "normal" person ska äta)
"Nej, jag kan inte säga så mycket du kan ändra på.. skulle vara att skära ner på allt du äter då. För då gå man ner i vikt!"

Nähä?? Det hade jag ju kunnat räkna ut med ena arselskinkan.
Men problemet är ju hur jag ska orka mig genom dagen, på mindre bränsle?
När klockan slår fem och jag får gå hem så är det inte bara att slänga sig på sofflocket inte.
nej nej... då är det hämtning på dagis, middag, lek/bus :-), badning, välling, natti natti.
SEN när klockan slagit åtta, då är det dax för vardagssysslor.
SEN när klockan slagit tio, då kan jag börja varva ner.
SEN vid elva slocknar jag, då har jag gått på sparlåga sedan klockan fyra... fastän att jag fått mat i mig så piggnar jag inte till.
HJÄLP MIG!

Jag hade förväntat mig att hon skulle skrika rakt ut, peka med pekpinnen på
saker jag inte får stoppa i mig och köra med skrämseltaktik genom att visa
bilder på kvinnor i 250 kilos klassen, men nej.

Träningen tyckte hon var jätte bra att jag sysslade med och hoppades att det, tillsammans med minskning av mäng mat skulle hjälpa mig i min viktnedgång.
Jag vill ha recept, exempel på saker att äta i "in case of emergency", en strategi för hur det här ska funka och sätta upp mål.

Men jag måste testa det här helhjärtat i en månad. Annars gör jag inte mig själv rättvis. Vid nästa träff vill jag visa resultat!
Hon trodde på resultat inom en månad, då måste jag oxå göra det. Jag har en burk jag ska använda att stoppa "varm" mat i och en burk med sallad som är en storlek större.

Wish me luck!