Framme i lällen
som Elliott säger!
eller ällen.
Fj, fj, fj, fj... nej, det är överkurs för tillfället.
Vägen hit var rent ut sagt *pipipipipipipipip* ig. Jag kan inte förklara väglaget med andra ord än sånna. Kankse beror på dåligt ordfråd. Vad vet jag?!
Från Ljusdal till Svenstavik ca 20 mil Körde jag i 70,60,50 70,60,50 70,60,50,40,30... Så fort man fick möte yrde snön så att man inte ens såg sina egna vägpinnar på högersidan. Det fanns inte en chans att vejja för svängande bilar eller någon som kankse stannat framför för att sikten försvunnit. Det var galet! Värst var det när lastbilar eller bussar kom i motsatt fil...då var det 30km/h som gällde, för stanns vågade man inte med tankte på bakomliggande fordon, galet. Sen tillråga på allt så byttes vägmarkeringarna ut mog små tunna, skit glesa, sketna snöpinnar. Det var ju som ett hån. Nu fanns det ju verkligen ingen chans att se vart kanten var.
Efter ett tag lärde jag mig handera situationen, utan att pulsen gick upp i 180. Jag vart kolugn i stället. Satt och dikterade ihop ett väldans ironiskt och sarkastiskt blogginlägg jag abslout var tvungen att bjuda er på. Med bilder, film och allt. Men det hade redan skitit sig tidigare under resan. Lisas fel. Mobilen var stendöd.
Kände att det var skönt att köra för att ha kontroll över situationen. Jonas satt i baksätet och kommenterade de olika situationernas kaosgrad. Det hade jag inte pallat, jag hade tvingat honom köra åt sidan...
Väl framme tittar vi på temperaturmätaren, -24 grader!?!?!? Och i bilen kankse vi hade 25+. Snacka temp skillnad. Elliott har varit jätte duktig under hela resan. E N gång märkte vi hans rastlöshet. Han sparkade, knorrade och ropade på mig. Men han kunde inte förklara vad det v ar han ville. Sen slocknade han pang bom. Lillkillen är verkligen min lilla prins :-D
Detta är utsikten från fönstret just nu...
(ursäkta kvallitén, webcam)
Ja det är ett gigantiskt berg mitt emot.
Nu ska Elliott få lära sig bemästra pulkan.
Se upp i backen
Annars får du tusen hål i nacken
eller ällen.
Fj, fj, fj, fj... nej, det är överkurs för tillfället.
Vägen hit var rent ut sagt *pipipipipipipipip* ig. Jag kan inte förklara väglaget med andra ord än sånna. Kankse beror på dåligt ordfråd. Vad vet jag?!
Från Ljusdal till Svenstavik ca 20 mil Körde jag i 70,60,50 70,60,50 70,60,50,40,30... Så fort man fick möte yrde snön så att man inte ens såg sina egna vägpinnar på högersidan. Det fanns inte en chans att vejja för svängande bilar eller någon som kankse stannat framför för att sikten försvunnit. Det var galet! Värst var det när lastbilar eller bussar kom i motsatt fil...då var det 30km/h som gällde, för stanns vågade man inte med tankte på bakomliggande fordon, galet. Sen tillråga på allt så byttes vägmarkeringarna ut mog små tunna, skit glesa, sketna snöpinnar. Det var ju som ett hån. Nu fanns det ju verkligen ingen chans att se vart kanten var.
Efter ett tag lärde jag mig handera situationen, utan att pulsen gick upp i 180. Jag vart kolugn i stället. Satt och dikterade ihop ett väldans ironiskt och sarkastiskt blogginlägg jag abslout var tvungen att bjuda er på. Med bilder, film och allt. Men det hade redan skitit sig tidigare under resan. Lisas fel. Mobilen var stendöd.
Kände att det var skönt att köra för att ha kontroll över situationen. Jonas satt i baksätet och kommenterade de olika situationernas kaosgrad. Det hade jag inte pallat, jag hade tvingat honom köra åt sidan...
Väl framme tittar vi på temperaturmätaren, -24 grader!?!?!? Och i bilen kankse vi hade 25+. Snacka temp skillnad. Elliott har varit jätte duktig under hela resan. E N gång märkte vi hans rastlöshet. Han sparkade, knorrade och ropade på mig. Men han kunde inte förklara vad det v ar han ville. Sen slocknade han pang bom. Lillkillen är verkligen min lilla prins :-D
Detta är utsikten från fönstret just nu...
(ursäkta kvallitén, webcam)
Ja det är ett gigantiskt berg mitt emot.
Nu ska Elliott få lära sig bemästra pulkan.
Se upp i backen
Annars får du tusen hål i nacken
Kommentarer
Postat av: Hanna
Vart befinner ni er? :)
Trackback
