Det här med icke sött...
Det är för jäkligt... rent ut sagt! Igår kom Jo å Ma på besök.. med sig har dom världens största godispåse och en påse med mat från Donken. jag vill oxå kunna smälla i mig det utan att få dåligt samvete.. kommer det nånsin att hända?
Där satt jag hela kvällen å knaprade på mitt naturgodis, UTAN chokladöverdrag!! torrt och vissa var enormt starka...
Medans dom satt och samtalade över allt å inget kunde mina tankar inte lämna godisskålen en sekund... ska jag låtsas ta fel? råka stoppa in en såndär chokladplätt i munnen.. bara smaka å sen spotta ut? NEJ Lina, smisk ska du ha!!! Inte lätt det här... å inte blev det bättre när man skulle pussa på karln sin å han luktar colaflaska... jag kunde ha käkat upp han!
Mitt i det värsta suget grabbar jag tag i en kiwi,(frukten alltså) äter upp den i ett smack!! jäklarns ont i gommen jag får.. alltid när jag äter kiwi! därefter blev det en satsumas.. som e ju så små. allt vitt går ju inte att pilla bort, äckligt!
När dom gick hem var jag sååå söt sugen.. så in i bomben.. försökte borsta tänderna för att det skulle försvinna, svälja lite tandkräm kanske.. nej... uscha! sen somnade jag.. vaknade kl 6 med ett ryck... J var kidnappad och nu var dom ute efter mig å E... falska poliser ringde på dörren (riktiga poliser kör inte grå skåpbil). jag slet med mig E och en filt, slungade mig smärt och smidigt över till andra balkongen, slog sönder förnsterrutan... å sen vaknade jag!! mellan 6 å 7 låg jag vaken å försökte glömma drömmen och alla känslorna i kroppen... tillslut försökte jag komma på ett slut i det hela för att lugna mig... tänk om det kunnat stått en skylift vid grannens balkong, inte heeeelt omöjligt för det är fönsterrenovering på gatan.. haha så fick det bli!! vi gled så fint ner med den på marken å sprang vidare.. medans fejkpoliserna sparkade sig in genom dörren. å jag sprang å sprang... längs med hela gågatan barfota, in i An å Je port.. för dit kan jag koden... och högst upp till lägenheten, Ha börjar skälla och Te skrek där innifrån! nu kom jag på att den enda polis som jag känner mig bekväm med är min gamla innebandytränare så jag försöker ringa honom men knaparna sitter helt fel, inte alls på rätt ställen och siffrorna blir till bokstäver.. inget gick min väg!! jag vill ju bara skydda mitt barn... där stod vi i trappuppgången insnärja i en filt utanför en lägenhet med järndörr och utan ringklocka.. ingen hörde, hur jag än bankade och skrek!! PANIK!! sen vaknade jag igen..hade visst somnat om...
E hade vaknat... men herre gu.. klockan var faktiskt åtta!!! rekord!!
virriga ja, go kexchoklá!
Där satt jag hela kvällen å knaprade på mitt naturgodis, UTAN chokladöverdrag!! torrt och vissa var enormt starka...
Medans dom satt och samtalade över allt å inget kunde mina tankar inte lämna godisskålen en sekund... ska jag låtsas ta fel? råka stoppa in en såndär chokladplätt i munnen.. bara smaka å sen spotta ut? NEJ Lina, smisk ska du ha!!! Inte lätt det här... å inte blev det bättre när man skulle pussa på karln sin å han luktar colaflaska... jag kunde ha käkat upp han!
Mitt i det värsta suget grabbar jag tag i en kiwi,(frukten alltså) äter upp den i ett smack!! jäklarns ont i gommen jag får.. alltid när jag äter kiwi! därefter blev det en satsumas.. som e ju så små. allt vitt går ju inte att pilla bort, äckligt!
När dom gick hem var jag sååå söt sugen.. så in i bomben.. försökte borsta tänderna för att det skulle försvinna, svälja lite tandkräm kanske.. nej... uscha! sen somnade jag.. vaknade kl 6 med ett ryck... J var kidnappad och nu var dom ute efter mig å E... falska poliser ringde på dörren (riktiga poliser kör inte grå skåpbil). jag slet med mig E och en filt, slungade mig smärt och smidigt över till andra balkongen, slog sönder förnsterrutan... å sen vaknade jag!! mellan 6 å 7 låg jag vaken å försökte glömma drömmen och alla känslorna i kroppen... tillslut försökte jag komma på ett slut i det hela för att lugna mig... tänk om det kunnat stått en skylift vid grannens balkong, inte heeeelt omöjligt för det är fönsterrenovering på gatan.. haha så fick det bli!! vi gled så fint ner med den på marken å sprang vidare.. medans fejkpoliserna sparkade sig in genom dörren. å jag sprang å sprang... längs med hela gågatan barfota, in i An å Je port.. för dit kan jag koden... och högst upp till lägenheten, Ha börjar skälla och Te skrek där innifrån! nu kom jag på att den enda polis som jag känner mig bekväm med är min gamla innebandytränare så jag försöker ringa honom men knaparna sitter helt fel, inte alls på rätt ställen och siffrorna blir till bokstäver.. inget gick min väg!! jag vill ju bara skydda mitt barn... där stod vi i trappuppgången insnärja i en filt utanför en lägenhet med järndörr och utan ringklocka.. ingen hörde, hur jag än bankade och skrek!! PANIK!! sen vaknade jag igen..hade visst somnat om...
E hade vaknat... men herre gu.. klockan var faktiskt åtta!!! rekord!!
virriga ja, go kexchoklá!
Kommentarer
Trackback
