Mormor gråter och Livet
Gu vad den här påminner mig och högstadiet...
Har vi gjort en pjäs av den här???
Hjälp mig!
Ett par utslitna leggings och peakmunkjackan. I handen har jag en wåffla från gårdagens middag.
När jag kom över Mormor gråter, kom jag genast att tänka på LIVET, som jag var med Jonas familj och tittade på i Stockholm, första julen vi var tillsammans. På cirkus eller nått sånt. Jag dooooog av skratt. Efteråt har jag försökt att återberätta det där med krokodilen... som jag verkligen tjööööt av skratt över...
Jag gråter... gungar fram och tillbaka och det har spridit sig wåffla runtikring hela mig. Det här är liiiiiivet!!
Ni alla vet ju att vissa saker absolut inte går att återberätta...
SÅ VARSÅGODA
Det är sååå värt det, att titta sig igenom hela :-)
Av och med Jonas Gardell
Har vi gjort en pjäs av den här???
Hjälp mig!
Av och med Jonas Gardell
Här sitter man med ett par suuuper sköna innebandysoccs... ena riktigt gamla! Ett par utslitna leggings och peakmunkjackan. I handen har jag en wåffla från gårdagens middag.
När jag kom över Mormor gråter, kom jag genast att tänka på LIVET, som jag var med Jonas familj och tittade på i Stockholm, första julen vi var tillsammans. På cirkus eller nått sånt. Jag dooooog av skratt. Efteråt har jag försökt att återberätta det där med krokodilen... som jag verkligen tjööööt av skratt över...
Jag gråter... gungar fram och tillbaka och det har spridit sig wåffla runtikring hela mig. Det här är liiiiiivet!!
Ni alla vet ju att vissa saker absolut inte går att återberätta...
SÅ VARSÅGODA
Det är sååå värt det, att titta sig igenom hela :-)
Av och med Jonas Gardell
Patt- attack
Tiden rusar iväg och jag har fullt upp.
Finner så mycket roliga saker i vardagen att skriva om, men jag finner ingen tid! :-(
Bla. Matchen i lördags mot Östhammar.
Det var en tjej som var ett halvt huvud längre än mig (ovanligt) stor och bastant i kroppen. Hon knuffade på mig hela tiden. Nästan så att jag föll huvudstupa, rakt fram. Man kan ju tycka att jag har en ordentlig kropp att stå emot med. Men jag är en ganska så harmlös människa. På innebandyplanen ska det liras innebandy, inget annat!
Jag bara tog och tog, första halvleken. I början av den andra stångade hon mig med ordentligt kraft rakt in i sargen. Jag flöööööög! Aj ajaj mitt beeeeeen. Några liter linment senare så spelade jag vidare. Hon fortsatte att knuffas. Tillslut vände jag mig om, med undrande blick och bara stirrade på henne.
- Vaddå!!?, flinade hon.
Spela innebandy!, sa jag.
Nästa gång frågade jag vad hennes problem var efter att jag fått hennes pattar upptryckta i nacken för åtti-elfte gången. Då gick hon emot mig i muck-position. och jag som inte kan fajtas, ställde direkt frågan om hon ville kramas.
Javisst sa hon och våra pattar möttes.. hahaha alla trodde väl att vi skulle puckla på varandra, dommaren kom springande. Men båda gick därifrån med ett leende på läpparna.. haha. Henne slapp jag resten av matchen. Det var inte pga min vänliga gest. Utan för att hon råkade trippa på fel tår. Nämligen på vår ettriga lilla polis vi har. och råkade få hennes armbåge i nyllet! Man ska inte bråka med poliser! Inte lätt för henne att veta, när hon är maskerad som civilare på planen.. haha
Vi vann iaf med 5-2 och jag fick näta en gång! Skööönt. Men jag tycker fortfarande att jag har lite måltorka! :-)
I lördags var vi hemma hon Jessica och Peter på glögg kväll! Mycket mysigt! Jag och jonas fick testa en alldelesa ny sort! Äppel.. nångting... Det blir nog en fördrink på födelsedagspartajet!! :-)
Finner så mycket roliga saker i vardagen att skriva om, men jag finner ingen tid! :-(
Bla. Matchen i lördags mot Östhammar.
Det var en tjej som var ett halvt huvud längre än mig (ovanligt) stor och bastant i kroppen. Hon knuffade på mig hela tiden. Nästan så att jag föll huvudstupa, rakt fram. Man kan ju tycka att jag har en ordentlig kropp att stå emot med. Men jag är en ganska så harmlös människa. På innebandyplanen ska det liras innebandy, inget annat!
Jag bara tog och tog, första halvleken. I början av den andra stångade hon mig med ordentligt kraft rakt in i sargen. Jag flöööööög! Aj ajaj mitt beeeeeen. Några liter linment senare så spelade jag vidare. Hon fortsatte att knuffas. Tillslut vände jag mig om, med undrande blick och bara stirrade på henne.
- Vaddå!!?, flinade hon.
Spela innebandy!, sa jag.
Nästa gång frågade jag vad hennes problem var efter att jag fått hennes pattar upptryckta i nacken för åtti-elfte gången. Då gick hon emot mig i muck-position. och jag som inte kan fajtas, ställde direkt frågan om hon ville kramas.
Javisst sa hon och våra pattar möttes.. hahaha alla trodde väl att vi skulle puckla på varandra, dommaren kom springande. Men båda gick därifrån med ett leende på läpparna.. haha. Henne slapp jag resten av matchen. Det var inte pga min vänliga gest. Utan för att hon råkade trippa på fel tår. Nämligen på vår ettriga lilla polis vi har. och råkade få hennes armbåge i nyllet! Man ska inte bråka med poliser! Inte lätt för henne att veta, när hon är maskerad som civilare på planen.. haha
Vi vann iaf med 5-2 och jag fick näta en gång! Skööönt. Men jag tycker fortfarande att jag har lite måltorka! :-)
I lördags var vi hemma hon Jessica och Peter på glögg kväll! Mycket mysigt! Jag och jonas fick testa en alldelesa ny sort! Äppel.. nångting... Det blir nog en fördrink på födelsedagspartajet!! :-)
Lycka
Ser ni elliotts min?!
Pappa suktar, lite avis på sin son.
Klant-arsle
Det är jag!
När man går och tänker, tappa förbövulen inte brick- fan nu!!
Inför si sådär 100 pers.
Lina, snälla, gör det inte!
Glaset börjar åka pendeltåg över servetterna och så småningom krocka med ett "kling" i tallriken. För att parera att inget skulle kraschas, agerade jag instinktivt och vickade brickan till höger... det resulterar i att ALLT på tallriken åker åt vänster.
För att parera det, blir det en vänster sväng... vips åker flaskan upp i luften, jag kastar mig efter den, samtidigt som jag går ner på knä, och stödjer upp, för att inte tappa hela brickan, inför alla miljoner ögon.
Det skramlade inte så värst, fick jag höra. Det var nog mitt kroppspråk som drog till sig uppmärksamheten. Värsta gesterns och hopp och studs! men det såg tydligen graciöst ut.. haha
Bakgrundsfakta:
Jag var på möte på huvudkontoret och blev bjuden på lunch. Vi hamnade på ett gigantiskt ställe. Det var som en stor sal, med kontorsrum som en skyskrapa runt om. Stället var gigantiskt.
Det serverades buffé. Vilket resulterade i flera tallrikar.
Jag, proppmätt, ställer mig upp, slänger om halsduken och tar på mig kappan. Siktar in mig på brickbåset, tar upp brickan och börjar trava.
Jag tänker, det vore ju för hemskt att ställa till det med en scen här.
Av nån jäkla anledning händer detta. Jag minns inte vad som startade det hela.
MARDRÖM!
Det var jätte många som hade lagt märke till min dans och min kollega log brett. Det där kunde jag inte ha gjort bättre själv.
Upp från golvet, fick jag skygglappar för ögonen och hade bara brickbåset i sikte. På vägen ut han jag med att få några gliringar.
" Nära skjuter ingen hare"
" Vilka reflexer, är du målvakt?"
"Det där gjorde min dag"
" Nästa gång jag håller på att tappa något ska jag försöka tänka på dig"
"Vilka blixt reflexer".
Väl ute på gatan pustade jag ut!
Hoppas att jag aldrig behöver bli ihågkommen som hon som nästan tappade brickan, av alla slipsnissar på huvudkontoret.
När man går och tänker, tappa förbövulen inte brick- fan nu!!
Inför si sådär 100 pers.
Lina, snälla, gör det inte!
Glaset börjar åka pendeltåg över servetterna och så småningom krocka med ett "kling" i tallriken. För att parera att inget skulle kraschas, agerade jag instinktivt och vickade brickan till höger... det resulterar i att ALLT på tallriken åker åt vänster.
För att parera det, blir det en vänster sväng... vips åker flaskan upp i luften, jag kastar mig efter den, samtidigt som jag går ner på knä, och stödjer upp, för att inte tappa hela brickan, inför alla miljoner ögon.
Det skramlade inte så värst, fick jag höra. Det var nog mitt kroppspråk som drog till sig uppmärksamheten. Värsta gesterns och hopp och studs! men det såg tydligen graciöst ut.. haha
Bakgrundsfakta:
Jag var på möte på huvudkontoret och blev bjuden på lunch. Vi hamnade på ett gigantiskt ställe. Det var som en stor sal, med kontorsrum som en skyskrapa runt om. Stället var gigantiskt.
Det serverades buffé. Vilket resulterade i flera tallrikar.
Jag, proppmätt, ställer mig upp, slänger om halsduken och tar på mig kappan. Siktar in mig på brickbåset, tar upp brickan och börjar trava.
Jag tänker, det vore ju för hemskt att ställa till det med en scen här.
Av nån jäkla anledning händer detta. Jag minns inte vad som startade det hela.
MARDRÖM!
Det var jätte många som hade lagt märke till min dans och min kollega log brett. Det där kunde jag inte ha gjort bättre själv.
Upp från golvet, fick jag skygglappar för ögonen och hade bara brickbåset i sikte. På vägen ut han jag med att få några gliringar.
" Nära skjuter ingen hare"
" Vilka reflexer, är du målvakt?"
"Det där gjorde min dag"
" Nästa gång jag håller på att tappa något ska jag försöka tänka på dig"
"Vilka blixt reflexer".
Väl ute på gatan pustade jag ut!
Hoppas att jag aldrig behöver bli ihågkommen som hon som nästan tappade brickan, av alla slipsnissar på huvudkontoret.
TRU STORY!
Det här är inte helt omöjlig!
Teater, någon?
Är det någon som vill hänka på, på teater?
Filippa Bark och Döden?
HON E UNDERBAAAAAR!!
Filippa Bark och Döden?
Det är inte lätt att vara fjorton och missförstådd. Men en dag ska Filippa få revansch och ta världen med storm precis som Helen Sjöholm. Tillsammans med tygkaninen Milky tar Filippa hämnd och smider planer i sitt rosa flickrum.
Ända tills den dag Milky gör uppror.
På uppsala Stadsteater den 13 dec... Lucia...
Let me know soon.. så att vi får biljetter!!!
Denna fick mig att älska den lilla varelsen!!
HON E UNDERBAAAAAR!!
Jonas tror
Jonas tror att det heter TJUVSOVARE! hahahahahahaha ( å så ska han ju bli polis oxå)
SJUSOVARE HETER DET!!
Han e la för go!
Samma sak som med Ålandsvinden darling! :-))
SJUSOVARE HETER DET!!
Han e la för go!
Samma sak som med Ålandsvinden darling! :-))
Läste en krönika om dålig omdömme
Jag läste krönikan i Norrtälje tidningen idag (gårdagens tidning). Det är emot mina principer att läsa en gammal nyhetstidning, men på framsidan var det en bild från en övervakningskamera från jonas gamla jobb.. så jag var ju bara tvungen att läsa artikeln.
Så hamnade jag på krönikörsidan.. äh jag ger det en chans.
Krönikören berättar om en vän som har så dåligt omdömme.
citerar " En vecka efter Estoniakatatrofen blev han bjuden på en maskerad. (vännen alltså) Härmandes en mistlur, klev han in genom dörren. Där stod indianer, kalle ankor, prinsessor och araber och bara stirrade på honom. Som om de sett ett spöke. Inte så konstigt kanske. Han hade klätt ut sig till bogvisir. och det tog ungefär sju minuter innan min rådgivare fick fly ifrån tre stycken fantomer och en dinoraurie som hotade med stryk, eftersom min rådgvare, enligt dinoraurien, stått för det mest oförskämda i världshistorien."
SÅ sant!! hur kan man komma på en sån grej?? finns det inte nån funktion i hjärnan som sägar att, NEJ det där är inte okey!?
Saknaden av Hubert
En fluga som varit vid min sida, sen första dagen jag steg in på min arbetsplats.
Jag har irriterat mig på honom, tyckt att han varit i vägen och schasat bort honom.
Efter ett tag märkte jag att han följde med mig upp för trappan när jag hade ett ärende uppåt. Blev genast lite mysigt att ha någon som brydde sig om mig och som höll mig sällskap.
Jag började låta honom sitta kvar på handen när jag rörde med muspekaren, han satt kvar, länge och väl.
Jag hade precis börjat acceptera honom. Eller det var väl jag som skulle bli accepterad av honom egentligen. Det var ju jag som klampat in i hans hem.
Han blev presenterad för mina arbetskollegor och vi böejade trivas i varandras sällskap. Men jag hade ett problem.. vad skulle jag bjuda på? Vad äter en fluga?
Idag presenterade jag honom för min chef. Det var ett misstag. Det var inte så att han skulle behöva betala honom nån lön eller så, utan bara vara artig och kankse inte sätta sig på stolen om Hubert hade slagit sig ner där redan innan.
Först visar han ömhet och omtanke sen...
Jag får ett samtal... *SMÄLL* * smäll* *fliiiin*
HAN MÖRDADE HONOM!! Och i nyporna höll han LIKET!
Jag var nära en tår, kunde inte koncentrera mig på vad kvinnan sa i andra sidan luren.
Stackars Hubert.
Sista minuten busade jag med honom och stängde in honom med handen i min te-kopp. Stackarn vart ju livrädd!! och surrade som fan. Sen tillråga på allt så blir han mördad.
Hur som helst så saknar jag honom. Ingen att se efter, titta till, prata med och irritera sig på.
Jag har gjort det jag kan för att få så många som möjligt att ägna en tanke, åt denna stackars arma Fluga.
Har ägnat honom ett inlägg på min blogg. hur många flugor får den äran?
R.I.P 08.10.09
Min humor
Det händer så mycket roliga saker på dagarna.. sånt jag tänker "ATT DET SKA JAG VERKLIGEN BERIKA MIN BLOGG MED"
Men tror du att jag kommer ihåg det när jag har tid att sätta mig ner???
Ja har en lapp på skrivbordet där Lisa beskyller Bin Laden för att hon inte kan "släppa väder" hur som helst och när hon vill i jobb-bilen. Det är en kladd- lapp jag skrev när vi pratade, den bringar alltid fram ett SMILE under drömmande om socker-söta stunder.
Jo, nu kom jag på en höjdare!!
Vi har en i arbetar-teamet som bär efternamnet Thurban. Å ja visst, det är väl roligt. Han är helsvensk och kommer ifrån Kristianstad (skånsk brytning)
Det ringer en kille.. och jag hänvisar honom till just Mr. Thurban.
En del av samtalet:
-Vad hette han?
-..... Thurban.
-Är han jugoslav?
-öö, nej!
-Jo, jag tänkte på efternamnet.
*asg*asg*asg*
*klick*
Vad är det som säger att jugoslaver bär turban?
och i dom länderna man har turban.. heter väl skälva skapelsen inte just turban.
JAG DÖÖÖÖÖÖÖR AV SKRATT!
Men tror du att jag kommer ihåg det när jag har tid att sätta mig ner???
Ja har en lapp på skrivbordet där Lisa beskyller Bin Laden för att hon inte kan "släppa väder" hur som helst och när hon vill i jobb-bilen. Det är en kladd- lapp jag skrev när vi pratade, den bringar alltid fram ett SMILE under drömmande om socker-söta stunder.
Jo, nu kom jag på en höjdare!!
Vi har en i arbetar-teamet som bär efternamnet Thurban. Å ja visst, det är väl roligt. Han är helsvensk och kommer ifrån Kristianstad (skånsk brytning)
Det ringer en kille.. och jag hänvisar honom till just Mr. Thurban.
En del av samtalet:
-Vad hette han?
-..... Thurban.
-Är han jugoslav?
-öö, nej!
-Jo, jag tänkte på efternamnet.
*asg*asg*asg*
*klick*
Vad är det som säger att jugoslaver bär turban?
och i dom länderna man har turban.. heter väl skälva skapelsen inte just turban.
JAG DÖÖÖÖÖÖÖR AV SKRATT!
Hela Norrtälje ån var fuuuuull av fisk.
Verkligen heeeeeela ån, vart man än gick.
Vart skulle dom ta vägen?
*wierd*
Verkligen heeeeeela ån, vart man än gick.
Vart skulle dom ta vägen?
*wierd*
Tok-roliga-bilder jag lyckats med i helgen.
Den den ena dyker ner, dyker dom andra opp.
Sen skäms jag för att jag skrattar när Ankorna pratar.
KVACK KVAAACK KVAAAAAACK
Det låter ju som om dom skrattar :-)
SOM SAGT: DETTA BRINGADE MIG MYCKET SKRATT!! HOPPAS NI OXÅ HAFT EN ROLIG LÄSNING!
Den den ena dyker ner, dyker dom andra opp.
Sen skäms jag för att jag skrattar när Ankorna pratar.
KVACK KVAAACK KVAAAAAACK
Det låter ju som om dom skrattar :-)
SOM SAGT: DETTA BRINGADE MIG MYCKET SKRATT!! HOPPAS NI OXÅ HAFT EN ROLIG LÄSNING!
Polis koll
Kom just på.
Jonas var ju och intervjuade en intern på norrtälje anstalten igår.
Mellan mina snarkningar i soffan hörde jag bandet som hade spelats in under interjvun.
När och hur var ditt första möte med polisen?
Mummel mummel... muuuummmel.
Liiite läskigt är det med bovar, tjuvar och poliser.
Varför vill man utsätta sig för en massa tjuv- spratt?!
I min lilla beskyddande värld finns det bara "småbovar". Så som rånare, sånna som gör inbrott och snattare.
Men Jonas börjar komma mördare och andra STORbovar alldeles för nära!
Det tyckr jag inte om.
Visst, dom ska innanför lås och bom.
Men det kan andra sköta.
Inte pappan till min son.
Tycker att det börjar bli läbbans.
Nu sitter jag och funderar på när Mitt första möte med polisen var.
Javisst kommer jag ihåg det.
Det var i femman, när man precis hade fått börja cykla till skolan.
Med hjälmen på styret,(jag utmämner mig själv till en stor idiot) styrde man kosan mot skolans cykelställ.
En dagpå vårkanten, kom polisen på besök för att prata med oss barn om hur man sköter sig i trafiken. Det var en grundlig genomgång av cykeln och sen fick man ett klistermärke. Lätt som en plätt!
Jag stog i kön, som alla andra, fint uppställd med cykeln, för att vänta på min tur.
Vips styrde den uniformerade polisen, kosan åt mitt håll. Men det var ju inte ens min tur.
Vad är fel?
Har han sett mig med hjälmen på styret?
Ska jag få en utskällning nu?
Är det något fel på cykeln?
Framljuset funkar *check*
Vad vill han?
-Heeej Lina!
Jag = frågetecken?
Nu ska vi se om ditt fordon fungerar som det ska i trafiken.
Han kollar framlyset, ok.
Att styret sitter rakt, ok.
Kedjan är ok.
- MEN BAKLYSET FUNGERAR ICKE! *barsk ton*
*mitt hjärta bultade*
- Se till att pappa Lars fixar till det!, det klarar väl han, sa han och skrattade.
Jag och Anna gick hem med cykeln den dagen. Bella och Madde cyklade före. Inte vågade man väl cykla på en cykel utan bakljus. (mitt på ljusa dagen) Tänk om polisen skulle komma.
Jag tror att DÄR! skapades min höga respekt för poliser.
Det dom säger är LAG! och den är inte till för att petas eller ruckas på!
På höst kanten när det var dax att säga adjö till fotbollen, för att Innebandysesongen skulle ta över så såg jag till min förskräckelse POLISEN, i uniform. Slå sig ner på en av träbänkarna i gympasalen.
Vad gör han här?
*hjärtat bultar*
Pappa har fixat bakljuset.
Vad har hänt nu?
Efter den traditionella matchen som avslut på träningen ser jag till min förvåninga att det är min back-kompis pappa.
Helena Fällås PAPPA!
Jonas var ju och intervjuade en intern på norrtälje anstalten igår.
Mellan mina snarkningar i soffan hörde jag bandet som hade spelats in under interjvun.
När och hur var ditt första möte med polisen?
Mummel mummel... muuuummmel.
Liiite läskigt är det med bovar, tjuvar och poliser.
Varför vill man utsätta sig för en massa tjuv- spratt?!
I min lilla beskyddande värld finns det bara "småbovar". Så som rånare, sånna som gör inbrott och snattare.
Men Jonas börjar komma mördare och andra STORbovar alldeles för nära!
Det tyckr jag inte om.
Visst, dom ska innanför lås och bom.
Men det kan andra sköta.
Inte pappan till min son.
Tycker att det börjar bli läbbans.
Nu sitter jag och funderar på när Mitt första möte med polisen var.
Javisst kommer jag ihåg det.
Det var i femman, när man precis hade fått börja cykla till skolan.
Med hjälmen på styret,(jag utmämner mig själv till en stor idiot) styrde man kosan mot skolans cykelställ.
En dagpå vårkanten, kom polisen på besök för att prata med oss barn om hur man sköter sig i trafiken. Det var en grundlig genomgång av cykeln och sen fick man ett klistermärke. Lätt som en plätt!
Jag stog i kön, som alla andra, fint uppställd med cykeln, för att vänta på min tur.
Vips styrde den uniformerade polisen, kosan åt mitt håll. Men det var ju inte ens min tur.
Vad är fel?
Har han sett mig med hjälmen på styret?
Ska jag få en utskällning nu?
Är det något fel på cykeln?
Framljuset funkar *check*
Vad vill han?
-Heeej Lina!
Jag = frågetecken?
Nu ska vi se om ditt fordon fungerar som det ska i trafiken.
Han kollar framlyset, ok.
Att styret sitter rakt, ok.
Kedjan är ok.
- MEN BAKLYSET FUNGERAR ICKE! *barsk ton*
*mitt hjärta bultade*
- Se till att pappa Lars fixar till det!, det klarar väl han, sa han och skrattade.
Jag och Anna gick hem med cykeln den dagen. Bella och Madde cyklade före. Inte vågade man väl cykla på en cykel utan bakljus. (mitt på ljusa dagen) Tänk om polisen skulle komma.
Jag tror att DÄR! skapades min höga respekt för poliser.
Det dom säger är LAG! och den är inte till för att petas eller ruckas på!
På höst kanten när det var dax att säga adjö till fotbollen, för att Innebandysesongen skulle ta över så såg jag till min förskräckelse POLISEN, i uniform. Slå sig ner på en av träbänkarna i gympasalen.
Vad gör han här?
*hjärtat bultar*
Pappa har fixat bakljuset.
Vad har hänt nu?
Efter den traditionella matchen som avslut på träningen ser jag till min förvåninga att det är min back-kompis pappa.
Helena Fällås PAPPA!
haha
Det kan inte bli värre än såhär...
Hööölena säg att jag sjunger liiiite bättre :-) (lyssna till i mitten!! han har snott mitt parti")
Vissa har det ju kul.. hade varit roligare om de kunde texten lite bättre.
Förbjudna saker
Förbjudna saker har börjat smyga sig in i mitt hem.
Jag ser på dom med darrande fasa...
Kommer jag någonsin att vänja mig?
Det återstår att se.
Jonas arbetskamrater skojade till det ordentligt...
COPS TEMA
Dom hade t.o.m gjort sig mödan att
öppna förpackningen med
handbojerna och slå in dom i
porr tyg... haha
Jag har som ett mål i livet att aldrig
bli haffad... så NEJ, Jonas, tyvärr.
hahaha
Jag ser på dom med darrande fasa...
Kommer jag någonsin att vänja mig?
Det återstår att se.
Jonas arbetskamrater skojade till det ordentligt...
COPS TEMA
Dom hade t.o.m gjort sig mödan att
öppna förpackningen med
handbojerna och slå in dom i
porr tyg... haha
Jag har som ett mål i livet att aldrig
bli haffad... så NEJ, Jonas, tyvärr.
hahaha
