Med ett öga för foto

Barn gör inte som man säger, dem gör som man gör ;-)

Mamma pussa Antons foten...
Anton pussa mammas foten...

Stort hjärta, utbytt mot litet hjärta!

Så kan det gå om man jobbar natt 😉 man blir av med sängen...

Elliott sover sååå gääärna i pappas säng bredvid mamma. Ligga nära och mysa hela natten...

Låt honom aldrig växa upp! Det här är bara för ybermysigt!!!

Men problem nog för en hjärna och ett hjärta... Att behöva samtänka...

Den vänstra för att JAG vill att han ska ha den, gööör snygg!
Den högra för att jag vet att HAN vill ha den!

Vilken tror ni det blev till dagens fotografering på dagis?

Tack kära vänner, kollegor och läsare för ert stöd! Ni är guld värda!!!

Jag vill bara erat bästa! Om ni nu måste gå på en diet med low carb... Knapra lite kolhydrater då och då... Så slipper ni förhoppnigsvis drabbas :-D

Nu ser jag frammåt och är himla lycklig över att det blev så bra som det blev ändå... Im alive!! :-D

Har mycket att se fram emot i livet och bara oktober får ju en sprillig i brallan... 112kryssning är bokad, middag på åtellet med landslagskock och Daniel Roos ❤, middagar och massa mys med familjen!!

Jag älskar mitt liv!!

Jag vill bara klargöra att jag varken har högt blodtryck, har strokeerfarenheter i släkten eller hjärtproblem eller migrän sedan tidigare. Jag är frisk som en nötkärna!
Stressad javisst... Småbarnsmamma, skiftarbete och närliggade trauma.

K a n ha med attacken att göra! MEN exkluderandet av kolhydrater lär ju ha med saken att göra då jag inte är ensam om dessa attacker och våran gemensamma nämnare är LCHF.

Just sayin!!

Folk gör vad dem vill! Vill bara säga att det inte är värt det när du ligger där på britsen helt utslagen. Det ÄR inte värt det!

Sen förresten... Ligger det vetenskapliga studier bakom påhittet om Ketos? Att kroppen befinner sig i ketos när den inte får tillräckligt med kolhydrater och den gör istället om fett till energi för hjärnan?!

Jag vet inte, det känns luddigt!

Jag mår ok.
Tycker mig känna viss pulserande verksamhet just på högra sidan av huvudet emellanåt, som jag inte känner igen sedan tidigare. Jo det där lät just snyggt... Att min hjärna bara skulle ha viss aktivitet... Ha ha ha
Aja, bjuder på den!

Energin är så gott som tillbaka och kroppen känns återställd. Jag läste någonstans att man nu bör feeda hjärnan med kolhydrater för att den ska återhämta sig på bästa sätt... Det har jag gjort under helgen. Matat den riktigt ordentligt... Potatias, pasta, efterrätt och en och annan äppelpaj!

Sen blire back to bantning... Jag hade ju funderat ut det här så bra, det gick ju så bra! Men nej, bakslag! Såklart! Vad annars? Vad hade jag tänkt mig?
Miss Bakslag herself!

Jag har börjat med att blanda i lite ris i mitt blomkålsris... Äta nachos till tacosen osv. Lite kolhydrater... Men fortfarande inte som förr! :-)
Det blir min lilla egna diet så att säga! Ger den 2 månader... Om det inte funkar blire andra bullar!!!

Vad tror ni!?

Lägg ner med LCHF alla ni som utövar den dieten. Jag skämtar inte!! Sluta ögonabums! Det är inte värt konsekvenserna!

Jag önskar ni sett vad som hände mig, det kanske hade fått er att lägga av... på riktigt...

Efter tre veckor av strikt LCHF diet drabbades jag av enorm migränattack med strokekaraktär. (därav inga inlägg)
Jag har aldrig upplevt något så vidrigt i hela mitt liv. Jag trodde jag skulle dö... på riktigt...

Vaknade med huvudvärk utan dess like, kräktes, domnade i höger sida av kroppen och tappade talet... Jonas fann mig med 112 i luren efter att han kört barnen till dagis. Jag var inte kontaktbar, han utförde hjärt och lungräddning i tron om att jag inte andades (hade antagligen hyperventilerat av rädsla att jag tuppat av) ambulansen anländer och jag får mofin. Blåljus till Danderyd för att de utlyser strokealarm. Jag svarar på allt vad säger stroke... Mer morfin! Huvudvärken går inte bort. Mitt ena öga hänger, kan inte se.
CTröntgen och kontrastvätska visar på varken stroke eller hjärntumör.

Mer smärtstillande och udden på värken försvinner. Dåsig jag försöker följa doktorns kommandon och kämpar med tal och kunna lyfta armar och ben.

Familjen släpper allt de har för händerna och jäktar i ilfart till stockholm. De träffar sin dotter och syster i ett akutrum på strokeavdelningen, totalt nerdrogad och med ständig värk.

När huvudvärken lättar smyger sig känseln tillbaka sakta men säkert.

Aldrig, aldrig, aldrig har jag varit så rädd!!

Jag är frisk som en nötkärna i övrigt, varför drabbas jag av detta?! Läkarna kan inte svara på saken...

MEN!! Jag är den 4 DENNA MÅNAD som drabbats av någonting med "strokekaraktär" OCH vår gemensamma nämnare är att vi varit under samma strikta LCHFdiet!!!!! Förstår ni??

Det tar ett tag att komma tillbaka efter detta... Både fysiskt och psykiskt!

Det är inte värt det... Det är inte värt det!!

Mina pojkar hade kunnat behöva växa upp utan sin mamma...

Det är inte värt det... Det är inte värt det!!

Kortet är från dagen efter anfallet... Fortfarande hängigt och överansträngt.

Satt förjäves igår med ett bröllopsinlägg... Så less man blir!
2 timmar åt n a d a!!

Kan hända att jag fattat hur den nya manicken funkar nu...

Men det återstår att se.

Imorgon förmiddag blir det bebisfotografering! Jag ska rigga upp en liten studio här hemma och se vad jag kan skapa med det :-)
Wish me luck!!

Med handen på hjärtat erkänner jag att fuskade idag... O där med basta!

Det första riktigt söta på två veckor stoppade jag i munnen idag!
Ajabajja! Jag veeet!
M e n ni vet...
Bakverk och jag...
Vi går liksom i ett...
Det bara vattnas i munnen, så att det nästan rinner över ;-)
Då är det dags att ta sig en bit, enligt mig, annars kommer jag gräma mig sen att jag inte smakade... Och nu ångrar jag inte ens mitt misslyckande!

Jag erkänner och går vidare! Det blir till att röra på fläbbet extra mycket i veckan.

Klart man ska fira storkens nerkomst med dunder och brak!

Grattis Hannah, Johan och Vidar till den fina lilla killen!

Välkommen in i familjen Olle!

Undrar om det är kolhydrater i snor, i sådant fall har jag fuskat hela veckan. Hujedamig va med snor min kropp har producerat... Och det jag inte snytit ut har såklart tagit bakvägen ner i svalget...

Det är så tyyyyyypiskt att man precis i träningsstart får sig en schotta-blängare av världsrang i förkylning. Det hör liksom till på något sätt?!

Jag nästan längtar ner till Blå Herren! Han hänger i gymmet och bara väntar på att få bli slagen, sparkad och hatad. Förut har jag mest föraktat sånna som honom. Men efter att vi blivit presenterade för varandra tog jag mod till mig med extra vikter i händerna och pang-pang-pang!! pang-pang-pang!!
Jag har väl aldrig kunnat trott att jag kunde måtta ett slag...!? Slåss?? Jag?? Nää?!
Men någon gång kanske det kan vara bra att ha försökt iallafall ;-)

Ett par byxor som brukar sitta tajt hänger och flänger just nu... Ett väldigt jätteroligt resultat!!

Men... Det ger ju mig ett problem.

Hur gör ni som gått ner i vikt och räknar att gå ner ännu mer... Köper ni kläder allteftersom, som sedan läggs på hyllan?

Jag bakade en kladdkaka utan riktigt socker.........





Och den smakade därefter också.... Blä!

Två ägg och finn chrisps med ost!

Det står jag mig på i ca 5 timmar :-)

Mitt liv levs nu efter LCHFmodellen. Low Carb High Fat.

Det braiga med det här är att man ändå får äta gott :-) och så mycket man vill!

Jag har hittat på massor av goda recept och även tittat i kokböcker.

Hela första veckan var helt ok. Bajja att man inte får äta glass, bajja att bakning inte får vara en hobby under en tid och bajja när sambon smäller i sig sweizernöt mitt framför ögonen på mig.

Men -3kg i slutändan och flera centimeter på kroppen försvann.
Wow! Med denna känsla klev jag gladeligen in i vecka två. Med denna känsla stod jag över tårtan på jobbet idag... Typ!

Sen har jag medvetet fuskat en gång.................. Med ett äpple! Svårt att hålla sig ifrån frukten. Men hellre det tänker jag............... Än en chokladkaka!

Choklad får jag äta, men inte riktigt den jag vill. Enbart 70%.

Favvo nu är chokladmoussen med jordgubbar och rostbiffen med de stekta grönsakerna. Det skulle jag kunna äta varje dag... Och vet ni va?! Det f å r jag :-D

Bloggen har uppstått ifrån det döda.

Först kunde jag inte logga in, sen försvann hela bloggen.

P a n i k uppstod då det gick upp för mig att 5 års skrivande glidit ur mina händer...

Ogillar okontrollen när tekniska saker inte fungerar... Det ska ju bara funka :-D

Jag har massor av bröllopsbilder att bjuda på! Jag knåpade även ihop ett fotoalbum till Anna o Daniel ni ska få ta del av :-)
Men inte nu... Nu har jag dejt med John!