Med ett öga för foto

Hon hade sin finaste och gladaste dag någonsin i somras.
Allt var perfekt!

Nu skulle dom bli gamla och grå tillsammans...



eller inte...



Saker och ting kan förändras så snabbt.
Maken skapade en helt annan värld, där han bjöd in ofrivilliga personer, där lögnerna härskade. När det tillslut uppdagades var det för sent, det hade pågått under en längre tid. 
Nu i efterhand faller pusselbitarna på plats...

Bedragen och skuldsatt mot sin vilja har hon nu massor av oreda att reda i.



Karln har skitit i det blå skåpet och benämningen "att kasta pärlor till svin har fått sig ett ansikte".
Det är som en dålig film, man tror inte att det är sant... En urusel karusell som aldrig tar slut.



Jag finns här för dig, min vän. Du är den bästa och är enbart värd guld och gröna skogar.
En dag reser vi oss, skrapar av smutsen, blickar uppåt, framåt och finner en underbar värld.

Men inte nu... nu ältar vi... så länge det behövs...


Ett steg i taget så blir det bra...

Ett steg i taget...