Äntligen ett kontor igen

Är hemma idag oxå... snoret vill inte sluta rinna, hals och huvud känns bra :-)
Tänkte passa på att visa er min jobbsituation :-D


Vi har ökat i arbetsstyrka på jobbet, så medans en ny kontorsdel byggdes så fick jag och en kollega dela på matbordet, som skrivbord. Jobba och äta på samma plats dagarna i enda.. huuuua va less jag var efter en månad.



Men nu sörru, har jag äntligen fått ett eget kontor, visserligen delar jag det avlånga rummet med en kollega. Men jag har fått inreda själv *nöjd* :-)



Och äntligen har vi fått ett matbord att sitta vid.

Ni som varit extra uppmärksamma har märkt att det är mina foton på väggarna :-D

Det var en gång...

Det var en gång en flikka som gick till jobbet, snorig och dann, Hon kände att det var något knas i kroppen, men vägrade lyssna.
Det var ju inte så länge sen sist, hon var sjuk.. Det här är säkert bara nån liten bugg i systemet, tänkte hon. På kvällen var det innebandy - tajm. Flikkan hade hur mycket energi som helst. Men det var något som höll henne tillbaka.
Hon sov bra på natten och gjorde sig iordning på morgonen för att knata iväg till jobbet. Påväg till jobbet skulle hon bara lämna av sonen på dagis. Där var nästan alla, både fröknar och barn sjuka.
Flikkan slog bort alla tankar om dukande huvuverk och brännande halsont. Lämnade sonen på dagis och stack iväg.

Väl på kontoret växte högen i papperskorgen av snorpapper. 
Hon hade hur mycket som helst att göra. Många olika projekt att ta itu med. Den lätt stressade flkkan försökte intala sig själv att" Med alvedon i kroppen, mår man toppen".
Framåt lunchtid åkte hon med sin mor på lunch... det kändes mycket bättre med lite mat i magen :-)

Väl tillbaka på kontoret gjorde sig huuvdet påmind igen och hon tog en till dos alvedon. Några timmar gick... och flikkan kände att hon fick lite gjort. Vid tre tiden ville ögonen bara falla ihop och ögonen tårades. Hon grät inte, utan de var nog bara snoret som inte kom ut ur den igentäppta näsan, tänkte hon, lite smått förvirrat.
Efter en liten tid fiskade hon upp örontermometern som hon egentligen skulle ha lämat med sin som på dagis, men totalt glömt bort det.
Flikkan tvekade några sekunder, hon ville egentligen inte veta... Men vips, satt den i örat!
38,9 visade den.
Genast började hon känna av huvudverken mer och mer... i ansiktet kändes det som om att det hade blivit överkört av en bulldozzer.
Jäkla termometer, tänkte hon. För att trösta sig själv lite gick hon rakavägen till kaffebordet och mumsade i sig en bit av dagens gåva från en av under entreprenörerna. Inte för att hon kände någon smak, men hon visste hur den brukade smaka och nöjde sig med det.

Äntligen slog klockan fem. Hemdax. Hennes sambo skulle stanna över i stora staden, under natten.
Så egentligen hade hon bara lust att kravla sig hem, dra något gammalt över sig och sen bara sova bort det onda. Men nej. Bilfärden till dagis var otroligt lång och seg. Väl på dagis tog det evigheter att få på sonen kläderna. Äntligen svängde bilen in på parkeringen hemma. Nu var det bara upp för backen och sen tre trappor upp.
Den lilla flikkan som kände sig ynkligast i världen, kämpade med sig själv att inte lägga sig på soffan förrän maten var färdig. Annars hade hon inte kommit upp igen. Och sonen vill ha middag.
Det blev snörvel- wåfflor.
Eftersom att flikan inte var 100% närvarande fastän att hon satt 4dm ifrån sin son. så hade han kladdat ner hela sig själv med sylt, när han ätt klart. Det var bara en sak att göra. BADAS!
Morgon-rocken på och sen kröp vi ner i soffan.
Flikkan i sin dimma värld tog sig upp på fötter efter ett tag och fixade välling.
Mums mums, sa sonen. Sen var det direkt i säng, för oss båda.

Nu sitter hon, flikkan, i soffan och knapprar på sitt tagnentbord. Brevid henne ligger en halväten banan. Hon känner ingen matlust när hon ändå inte känner smaken. Hon fick iaf sova gott under natten. I morse tog hon sitt furnuft till fånga och ringde och sjukanmälde sig. Chefen skrattade högljutt när hon kraxade fram att hon inte kom till jobbet idag.
Snoret rinner fortfarande och hon undrar om det verligen inte syns några spår efter bulldozzern som kört fram över henns ansikte.

Hon försöker kurera sig, så att hon kan gå till arbetet imorgon och få lite mer saker gjorda. Sen ska hon självklart vara med på matchen på lördag.
"Med lite alvedon i kroppen, mår man toppen"


Lyssna allihopa, jag vet...

(På jobbet)
Vi travar alla muggar i diskhon... för där diskas dom heeeelt utav sig själva!







Gymmet igen

Plötsligt så hände det *triss*

Gymmet idag igen :-)

Det va på vippen att jag kunde gå på Step up passet..  som jag laddat för i nästan 2 veckor. Men räddnigen kom i sista sekund. Tack Kristin, för att du bringar lite glädje i tränings-tramset :-) Hon höll i passet!
(Jonas kompis, som ska hjälpa mig att sätta ihop ett personligt program, har inte haft tid den senaste veckan. Och i samband med det skulle vi ha fixat medlemskapet... men som sagt vi har gått om varandra hela tiden.)

Passet var iaf MYCKET GIVANDE. Så roligt! Det här är verkligen min träningsstil. Om jag bara kunde vara lite smidigare. Kom lite sent... alla 18 pers var redan där. Och SÅKLART fanns det en fin liten plats, visserligen i hörnet, men LÄNGST FRAM!
Jag som inte kunde nått, nada.
Jag hörde tankar i nacken:
- Hörru  fläskberg, maka på dig!

Men jag gjorde framsteg. Efter ett tag tyckte jag att det gick riktigt bra. Då gjorde jag misstaget att börja berömma mig själv över att jag kom ihåg kombination efter kombination. Mitt i berömmelsen av mig själv, tappade jag bort mig helt.
Sen vart det bara värre och värre.
Efter ett tag hajjade jag stegen igen.

Om sisådär 3-4ggr ska jag förska att lägga till armarna också :-)
Synd bara att passen är varannan vecka :-( Jag ska nog skriva en lista på gymmet där folk får skriva under på att Krisin ska få ha sitt step-up pass minst en gång i veckan!


Me like

Me like my hairstyle :-)

Two inbejkt flejts (läs rakt av på svängelska) på ena sidan...
Tack Hannah för arbetet :-)




Close up!



Kan bli jobbigt för dig Hannah att komma hit den 28 feb å fixa mitt hår, innan partaj resan till é stockholmo.
För såhär vill jag ha det + lite lockar :-))

Gymmet

I hate it!

Men ändå var jag där i morse och tröck lite skrot. (Lyfte gjorde jag inte, körde inte armar ;-) )
Lämnade Jonas på jobbet, åkte till Elliotts farmor och lämnade av honom där, sen brummade jag upp till Nautilus.
Tänkte ringa Krisin när jag var påväg, men när jag fiskade upp mobilen ur fickan så märkte jag att den var död.

Jag började med 15 min på crosstrainern, de sista 5 sprang jag på riktigt ordentligt och fick upp ett flås. Sen körde jag baksida och innersida lår. Man pressar en tyngd in- och ut från kroppen med låren. Sen var det föda-barn-ställnings- maskinens tur att ge mig en omgång. Man sitter lite lätt bakåtlutad, med knäskålarna uppe vid öronen och ska pressa framåt, sakta men säkert. Den är helt ok.
Jag sneglade bort mot mag/ ryggmaskinerna som jag var sugen på. Men dom var upptagna av MR Jan Emanuel som vann Robinsson för ett antal år sendan, och hans gäng. Så jag körde Krisin grejen, med en 20kilos tyngd i ena armen och så ska man böja sig raklång år sidan, det tar på musklerna längs med magen på sidan. Den är också najs.. för man känner hur det tar :-)
Efter en upprepning av den 3 x 15 på varsin sida, sneglade jag åt mag-maskinshållet. Dom körde någon slags genomgång där. Å jag är inte den som, drar åt mig uppmärksamheten genom att fråga om dom är klara, för att sen sätta mig där och fläska, i deras närhet. nej nej.
Så jag tog mitt pick och pack och åkte hem och använde pilatesbollen till mina magövningar.

Tänk den dagen då jag, smärt och smidig, kan göra övningarna i masinerna utan att behöva tänka på hur jag ska sitta, utan att magen ska puta åt olika håll och valkarna ska vara ivägen!! Undrar om den dagen någonsin kommer att komma?

Nej, jag behöver verkligen komma igång och känna att det här är kul!!!!!!! För det är det inte just nu....

Handla mat mat mat mat

Elliott handlar med mamma.

Hämtar grädden...




Plaserar den på rätt plats (i rätt vagn)



Så stolt över sin egna lilla vagn




Givetvis stannar vi till vid teletubiesarna en stund och dansar.



Det blir lite jaga-lilleman, men det är så värt det. Han är så rolig.
Han charmar alla med ett smile och busar med okänt folk genom att lossas köra in i deras vagnar.. haha

Lördag/Söndag är en och samma dag för mig

På lördagsmorgonen knallade vi ner till butikerna en liten snabbis. Vi var ute efter något att klä lilleJotten med på dopet senare på dagen. Vi hittade det klockrena.



Röd-rutig skjorta med läderslips.
Han var för söööt.

Barnet som skulle döpas var Noél, Carro och Marcellos bedårande lilla pöjk. Han tyckte det var mindre roligt. Skrek sig igenom den största delen av cermonin. Det är nog värst för föräldrarna dom stunderna. Det berör inte oss på bänkraderna så värt mycket.

Efter dopet tog jag Elliotts och mitt, pick och pack, och drog iväg till Lajsa med familj i Almunge.
WOW vilket KÖK!! *lajte avis* :-)

Barnen busade och for runt som raketer medans vi gjorde iordning middagen. Det var så härligt att höra min lille gudson kalla mig vid namn, man blir ju rörd till tårar.
Han är sååå facinerad av bilar. En speciellt liten RORY-bil som han tjatade om under hela vistelsen. *brum brum*
So cute. Attans om den skulle råkas tappas bort.

Elliott har aldrig några problem att sussa någon annan stans. Never. Men jovisst, självklart att han absolut INTE vill somna in, när vi äntligen har fixat en myskväll tillsammans. Vi kämpade ett tag men sen fick han ligga med oss i soffan tills att vi gick och la oss, vid 12-tiden.
Jag och lilljotten skulle sova i barnens rum. Alice brukar vanligtvis springa över till sina päron på nätterna. Men inte denna natt. Jag vaknar kl 02.00 av att några små barnfötter kryper ner under täcket och börjar tassa. Hon e la för go. Jag var rädd för att avslöja för lilla barnet att det var JAG som låg där och inte hennes mor. Livrädd för att sparka till lillbarnet som låg skafötters, låg jag vaken fram till 04.30. Jag kände att morgondagen inte skulle bli så särskilt latjo om jag inte fick sova en blund till så jag bestämde mig för att försöka tråckla mig ur Alice grepp om min ben och gå ner till soffan för att förhoppningsvis slumra in nån timme till.
5 min efter att jag gosat ner mig i deras läder soffa, och ska precis till att falla in i john blunds värld. Vaknar jag av att en Alice säger.
"Hej, Lina. Jag fryyyser."



Man kan ju inget annat än att släppa in den lilla gullungen under täcket i värmen. Såå gosigt. Å till min oförvåning, har hon samma åsikt som sin mamma, HELA kroppen ska vara täckt av täcke, inte en millimeter får befinna sig utanför.

Så där låg till tills resten av huset vaknade, ca en timmer efteråt.
Sen var det full fart igen.



 

Me and my gudson



Framåt 10 tiden efter en liten promenix var jag död. Somnade i soffan med min gullunge, Elliott, på bröstet. Där låg vi en timme. Den timmen behövdes :-)
Sen var det full fart igen...

Ett FÖR fult ful-kort



När vi kom hem till Norrtan funderade jag på att gå mina ögon till viljes att stängas förgott inför natten. Men svärmor insisterade med en middag, å det kundej u vara skönt att få lite mat i magen utan att behöva laga den själv. TACK SVÄRMOR! :-)

Äntligen vid läggdax vid 10-tiden på kvällen kröp Jonas ner i min säng och babblade järnet. Jag hörde varannat ord till en början, men sen vart jag pigg. Ögonen var inte alls trötta men hjärnan var otroligt seg. Vad kallas det tillståndet?

Sen vart det SNARK!

Just nu ser det ljust ut

Just nu ser det ut dom om att vi kommer att spela i div 2 till hösten!! *yippiieee*

Läs nedan:

2009-01-19 13:14

D3 och D4 kommande säsong

Det börjar bli dags att ta en titt på hur damserierna kommer se ut kommande säsong. Som TK beslutade i höstas kommer det införas en ny nivå på damsidan i form av D4:

D2: En serie med 12 lag
D3: En serie med 12 lag
D4: En serie med cirka 10-12 lag

Vilka kvalificerar sig till de olika serierna?
I damserierna ser det ut som att Sten Sture och Årsta hänger kvar i damettan. Därmed gäller följande:

* 3 lag åker ner från D2 till D3. De tre seriesegrarna i D3 går upp direkt utan kval.
* Om Hagunda lyckas kvala upp till D1 får dessutom de tre tvåorna i D3 kvala om en plats i D2.
* I D3 nästa år ska det vara en serie med 12 lag.
* Dit går de tre lagen som åker ner från D2 samt tre lag från varje D3.


Författare: Simon Andren

© Upplands Innebandyförbund, Box 6364, 751 35 Uppsala
Tel: 018-13 06 30, Fax: 018-13 06 20, E-post: info@uibf.se


sååå tröööööött

sååå tröööött efter helgens bravader...
Ska fila ihop ett inlägg över natten.

Natti natti mina vänner!

Hon skämmer bort mig

Det är ju helt otroligt vilken vän man har :-) 
Sånna växer inte på träd.
Jag önskar att alla hade en egen Lisa.

I födelsedagspresent fick jag en övernattning på hotel med middag och utekväll... och Lisa ingår.
Jag ser fram emot det som bara den!! Jag hade kunnat tagit med mig en madrass och sovit på golvet i nån övergiven lokal efter att vi varit ute och svängt våra lurviga. Och middagen hade jag kunnat äta på nån korvmoj om det hade varit så. Det hade varit lika underbat ändå.

Men men.. vad gör flickan?
Jo hon går och beställer ett rum i lyxklass (i vad jag kallar lyx) :-) mitt på Sveavägen i é stockholmó!!
Hotel Rex
Se så mysigt!!



      


     

Längtar längtar längtar!!

Miss retsticka

Jag kan vara förjäklig ibland... jag vet.

Efter att ha legat och pratat en stund vänder Jonas sig om för att slumra in... klockan är väl runt elva. Jag som har varit dödstrött sen sex, har gått in i någon sorts övertrötthet och bli tokpigg. Jag kryper närmare och för att få liv i honom igen börjar jag sakta med säkert min kittel-i-kittel taktik.
-"Nej, men Lina sluta"
-"hihi"
-"Nej, men inte det humöret"
Hmmm, han var inte alls pigg på att kittlas, vilket gjorde saken ännu roligare. :-)
Efter ett tag tröttnar jag...

Jag ligger och frenetiskt skakar på foten av någon anlegning... antagligen rastlöshet.
-"Lina, sluta skaka!"
-"Ja"
-"sluta skaka!"
-"ok"
Efter ytterligare några sekunder...
-"Men sluta skaka då!"
"Jahaa, nu!?"

Efter ett tag fick han lugn och ro, jag somnade in i dimman.


Min pedagogik

Elliott älska nycklar.
Han går och lossas-låser dörrar och låser leksaksbilen. Han ska ha dom mest hela tiden, helst i sängen också. Det är mest 2 nycklar som intresserar honom. Min cykelnyckel och bilnyckeln.

Han har förstått att  man låser upp bilen genom att hålla nyckeln enbit ifrån, men han missar att han måste trycka på knappen å blir såklart skit förbannad att bilen inte blinkar och låses upp.


Så idag.. som alla andra dagar, när vi ska till dagis, påminner han mig om att bilnyckeln ska med och står och tokpekar på nyckelskåpet och pratar Elliottska. Han får nyckeln. Påväg ner till bilen, pekar han mot den prakfulla månaden å klämmer ur sig åååne. JA älskling MÅNE! :-)
När jag klämt fast honom med bilbältet och ska sträcka mig efter bilnyckeln i hans hand vägrar han. HAN SKA TILL VARJE PRIS INTE LÄMNA IFRÅN SIG NYCKELN! För att undvika brottningsmatch så ska ju ja, pedagogiska mamman, försöka förklara på mitt språk.
"Elliott lilla vän, mamma måste ha bilnyckeln för att kunna köra bilen" han lyssnar, men håller fortfarade ett stadigt grepp. " Elliott, att köra bil utan nyckel, är som att cykla utan trampor, man kommer ingen vart", hör jag hur jag vräker ur mig. och råkar skratta till, konstigt nog ger han mig nyckeln?!


Mammas lilla troll


Hälsokontroll

Är ett måste för att bli fast anställd!

Jag fick reda på för en månad sedan att jag skulle till Kista och pinka i en kopp medans någon tittade på. Den dagen var igår. (undrar varför man får en månadsvetskap om testet i förväg?, onödigt)
 
Resan dit var katastrof. Tur att jag har en så bra guide i luren *not* Hon fnissade och skrattade åt mig hela tiden.
Lånebil. Fick inte i backen. Jag åkte fel. En icke uppdaterad karta. Bilen hade inget cigarettuttag åt min GPS. Virrade omkring. Fick inte i backen igen. Tjuvade mig in i FEL garage. Tidsbrist. Letade parkering. Sen. Tjuvade mig in i RÄTT garage.
Sen visade det sig att jag inte hade en ordentligt uppdaterad lapp. För på min stog det att kunder, dit jag skulle, kunde nyttja plats 61- 70. Men numereringen i det rätta garaget började på 200 :-( När jag var 15min sen ringde jag upp och frågade var parkeringsplatserna fanns som jag stod utlovade på lappen.
" Nej, det har vi inga, det var 3-4 år sedan vi använde oss av dom. Så i garaget får du inte stå"
Där stog jag, som smitit in i, vad jag trodde var rätt garage, medans någon annan åkte ut, lagom svettig, stressad och på tok för irriterad. Pinknödig hade jag också varit sedan 13.00 då jag åkte från jobbet.
Jag ställde mig på en av två besöksparkeringar, betalade och kutade upp till 3e vånignen. Allt var gigantiskt!

Väl framme var det drogtester, blodtryck, vikt, längd, syn, hörsel och blodprov som stod på listan.
Jag klarade alla galant :-)
Fast jag måste erkänna att synen blivit sämre på senare dagar. När jag höll för höger öga blev 3e raden suddig och jag hittade visst på lite bokstäver.. som jag sen såg med det vänstra ögat iförtäckt.. haha
Den fjärde raden gick galant :-) tur att det var den som räknades.. :-)
Sen vikten.... Jag var varken nyskiten eller fick ta av mig kläder och skor. Orättvist! Men jag kämpar på!!

Äntligen hemgång. Jag var hungrig. Hade ju inte ätit något sen 12.00 och nu var klockan halv 5. Magen skrek, tålamodet var på noll och huvudvärken började knacka på. Jag är så stolt över mig själv att jag inte svängde in på nån mack och tog något snabbt. Jag höll mig hela vägen hem till middagsbodet *tokstolt* Lajsa i lurn gjorde saken lite lättare, spank you!
Jag kämpar vidare mot sockrets makter!

Kaos på parkeringen

Fönstergluttaren jag, sitter och noterar att det är påtok för mycket bilar på parkeringen. Det är tydligen visning i en av lägenheterna. Bilarna står huller om buller. Och SJÄLVKLART har P-bilen anlänt!
Jag ringer Jonas, vars kompis är här på visningen, och meddelar. Han flyttar sin bil.
Lapp-gubben börjar lappa. Folk kommer springande. Det diskuteras hit och dit, men lapp-nissen är stenhård. Han fotar deras bil, med bötern, när dom står en meter ifrån... snacka om uppretande.
Jag som precis bakat bröd och varit nere i tvättstugan fann det ganska underhållande att sitta och titta på folk som kom från visningen och skulle precis slå ner rumpan på bilsätet, när dom hoppar ur bilen och slänger sig på framrutan. Inga glada miner där inte.

Lite skadeglädje såhär på söndagsförmiddagen :-)


Roslagen - Alunda 9-0

Hå hå ja jaaa...

Ännu en match, kände mig laddad... det kändes som att vi var ett naket lag idag. Vi spelade ett rent spel. INGET FUFFENS från vår sida. Vi märkte ganska tidigt vilket håll matchen var påväg mot och vi spelade på som vanligt.
Alunda anlände med ett ganska så ungt lag. Dom flesta var runt 15 kanske. Sen fanns det ju äldre godingar också förstås. Men det var mest dom yngre som syntes. Dom fajtades och skrek, puffades och slängde efterslängar.

* I tredje perioden springer en av våra spelare om nån liten skrutt längst med kanten. Efter några sekunder kastar hon klubban och tar sig för ansiktet (lill tjejen)... och börjar stört tjura. Vår polisspelare går såklart fram till tjejen och checkar läget. Då får hon en arm i ansiktet och frasen " jag vill inte spela något mer av den här jävla matchen bhuu bhuu *gråt gråt*"
* En blond brutta som tyckte hon kunde styra och ställa lite som hon ville. Hon kom av sig och blev av med bollen. Av ren frustration vänder hon sig om och skulle smacka till vår tjej med VÄRLDENS eftersäng. Som tur är hinner hon flytta på sig. Men bakom henne står herrlagets motspelare och en får slaget rakt i bröstkorgen. Det blir helt tyst. AJJE!! Hör man.. och publiken dooog av skratt. Bruttan åkte ut och jag fick göra mig sista mål i powerplayen :-)

Första och andra målet stog jag för, fjärde, femte och sjätte också och sen sist det nionde :-)

Alundas spelare måste växa upp, pinsamt hur dom betede sig. Men allt tydde ju på omognad.. Den blonda bruttan vägrade att tacka oss sen...  Kom tillbaka om några år tjejen när du fått lite hår under armarna! haha
Jag är så stolt över att vi fortsatte spela vårt spel.

BRA JOBBAT TJEJER!! :-)


Gott och blandat

Ett hjärta



Sådan mor, sådan son.
Pssst, vänd på kameran! :-)



Olika fokus!

 

Kom så flyger vi!!



I AM TOTALY INLOVE WITH THIS PICTURE!!



Jag vill ha våååår!



Så jag kan få trycka ner folk i gräset och gå loss med kameran :-)



Naj naj.. nu ska jag sätta lock på matlådorna i köket, borsta gaddarna och hoppa i säng... längtar till att få slå upp boken jag läser. Stieg Larsson... 2a boken. Igår lovad jag Jonas att jag skulle släcka.. alldeles snart nu.. 45 min.. snart... 30 min. Aj aj nej nu gick det bara inte att sluta läsa.. klockan 01.15 släkte jag lampan. TRÖÖTTT i morse eller?!

Lova att inte skratta nu!!
Men jag har i dagarna här griljerat skinkan... (Ja ja, ni får skratta) Vad gör man med en skinka? En ganska så oönskad sådan. Jag äter inte mycket skinka på julen. Men vi fick en korg FULL med julmat av jonas morfar " så att vi inte skulle svälta ihjäl över julen". Herregu, vi var ju knappt hemma.
Men men. Min första 3kilos skinka har jag nu griljerat *lite stolt* Nu vet jag till nästa gång.. haha
Av skinkan har det nu blivit Ost och Skinksås till matlåda imörrn!
*smaskens*

Nej nu ska jag sätta igång.. boken väntar!

Hallå alla ni

Varför inte bara slänga iväg en HEJ-kommentar eller så?? 
Hittills idag har jag haft 38 läsare... siffran brukar vara lite högre.. men vaffan!!

KOMMENTERA!!

Är allt jag skriver ointressant? Kankse inte eftersom jag har mina stammisar.. men snälla. Give me som feedback, please! I need engine (bensin, hur det nu stavas) :-)

Thank you Lajsa, for the b-e-a-u-t-i-f-u-l dress.
Även om den inte sitter smäck, så är det definitivt en Lina-klänning :-P


Ps. lägg märke till det nyinlagda golvet !!
 

 

Jag blir så lycklig

Jag blir så lycklig, när jag får sätta in mina bilder i ramar och pynta hemmet med mina små underverk! :-)

   

Sen har jag ägnat några timmar åt fotografering och redigering av bilder ikväll :-)
Orkideérna fick stå i centrum.

    




25 ÅÅÅR!

I lördags var det dax för partaj.
Jag planerade, bakade, handlade, fixade och donade.

Golvet hade hunnit blivit klart (TACK PAPPA!) och vi hade hunnit städa bort det mesta dammet, sågspånet och röran i köket.



Jag vaknade med en fnurra på halsen. Men skakade bort tankarna på den och la ner all min tankeverksamhet åt kvällens bestyr :-)
25 personer hade tackat JA! Men samma dag blev det avhopp av olika anledningar. En hade legat inne på sjukhus, en annan hade drabbats av influensan, en hade bara inte lust att komma m.m (tråkigt när gästlistan egentligen varit större, men att jag varit tvungen att skära ner, pga platsbrist)
Jag har en väldigt stor vänskaps-krets och det är jag glad för. Känner mig lyckligt lottad som har er och att så många ville fira alla mina 25 år med mig :-)



Se! så roligt man kan ha det med mina tjer och några ljus :-)










Istället för tårta blev det både en och två semlor :-)










Jag är jätte glad för alla fina presenter jag fick!! :-)



TACK Eva och Anna för att ni fotade :-)

I will always love yooouuuu *sjunger*

Conny Talbot, 8år.

Hille... jag blir gärna gämförd med denna donna :-)
Själv tycker jag att jag sjunger miiiinst lika bra och mer vuxet... hahahahahaha


oroväckande



Och idag ser det ut såhär!!!



Hoppas för allt i världen att pappa inte får förhinder att komma hit till Norrtan och lägga in vårt nya golv!!

Mitt nyår





PRESENT LEKEN
Det ligger en hög presenter mitt på bordet.
Man kommer överrens om hur länge man ska kasta tärningarna, vi 40 min. Man ska få två lika dana siffror för att få plocka ett paket. Två om man fick två sexor :-)
När det var slut i högen fick man börja plocka av varandra.
MYCKET LATJO!
Det stora paketet bytte mest mellan två ägare. I slutet blev det KRIG när det bara var några få sekunder kvar. Jonas hade det.. men Marcello lyckades slå två treor i sista sekunden. hahaha
Han fick det!



Spänningen var olidlig, vad var det i det stora paketet??

Svar: en sten och en flygfyren- bilskrapa. HAHAHA . Jag dog av skratt!




Det här blev mina gifts :-) hahahahaha.. den här leken har jag inte lekt för sista gången!!




SKÅÅÅÅÅL!






Det var två av sveriges bästaste singel-killar som stod för underhållningen och uppehället. (Dom två längst till höger)

VAD GJORDE NI??

RSS 2.0