Läget

Vi sover i skift här hemma, det är jättetråkigt!
Vid 06tiden vaknar Anton och är redo att anta dagens utmaningar, pigg som en lärka. Det är inte varken mamma eller pappa. Larmet tjuter en gång i timmen, för att han dragit av dig en elektrod eller sparkat av sig doningarna kring foten.
Oavsett om det är ett falskalarm eller ej så pumpar pulsen upp på någon millisekund. Jag tror INGET har varit ett "skarpt alarm" än...

Undrar hur det här påverkar Elliott!?
Vi har inte gått in på detaljer, vad gäller Antons "sjukdom". Han vet att vi träffar doktorn en del och han är även med oss där. När han frågar något så försöker vi svara så pedagogiskt som möjligt.
Här om dagen gick Elliott fram till sin bror, som låg uppkopplad till apparaten, känner på foten och säger "lilla lilla Anton". Mammas ♥



Kommentarer
Postat av: Anonym

fina fina storebror! Han förstår nog ganska mycket tror jag. Dom hör, snappar åt sig det mästa. Man tror att dom inte hör, men dom hör allt dom små barnen.

Filip kan komma och berätta saker för oss som vi inte trott att han visste, som vi vet att ingen sagt till honnom... han måste ha hört när vi pratat helt sjukt!

2011-09-13 @ 22:01:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Om

Min profilbild

Lina

RSS 2.0