oresonlighet
Jag hade helt glömt bort (förträngt) hur oresonliga dessa små liv är.
"Nej inte börja knorra nuuu... vi står vid mjölkdisken på ica, jag har minst halva butiken kvar och sen är det kö till kassan"
Nu hjälper inga ord, inga kex/mutor, ingenting...
Enbart tutten som tröst.. för han skriker bara när han e hungrig och än så länge har vi ingen exakt rutin på det hela. Ibland är det två timmar emellan, ibland en.
Tyvärr, måste jag väl säga, så verkar vi inte kunna tillverka nappbarn. Anton tittar på mig med stoora ögon när jag stoppar in nappen, rynkar lite på pannan och sen åker den ut. Jag har testat den i alla lägen.. men nej.
Just nu verkar ingeting annat funka är mammas famn. Hoppas detta bara är en fas ;-) Jag vaggar och vaggar.. ingenting annat fungerar. Det känns att det är en sexkilos man går omkring med... eftersom muskulaturen är på noll så spelar det ingen roll hur jag står, ligger, sitter eller går. Allt gör ont och blir stelt just nu. Hoppas även detta är en snabbt genomgående fas.
Hejja muskulaturen, jag längtar efter dig!
Mycket barnprat här nu... jag vet. Men det är mitt liv just nu ;-)
"Nej inte börja knorra nuuu... vi står vid mjölkdisken på ica, jag har minst halva butiken kvar och sen är det kö till kassan"
Nu hjälper inga ord, inga kex/mutor, ingenting...
Enbart tutten som tröst.. för han skriker bara när han e hungrig och än så länge har vi ingen exakt rutin på det hela. Ibland är det två timmar emellan, ibland en.
Tyvärr, måste jag väl säga, så verkar vi inte kunna tillverka nappbarn. Anton tittar på mig med stoora ögon när jag stoppar in nappen, rynkar lite på pannan och sen åker den ut. Jag har testat den i alla lägen.. men nej.
Just nu verkar ingeting annat funka är mammas famn. Hoppas detta bara är en fas ;-) Jag vaggar och vaggar.. ingenting annat fungerar. Det känns att det är en sexkilos man går omkring med... eftersom muskulaturen är på noll så spelar det ingen roll hur jag står, ligger, sitter eller går. Allt gör ont och blir stelt just nu. Hoppas även detta är en snabbt genomgående fas.
Hejja muskulaturen, jag längtar efter dig!
Mycket barnprat här nu... jag vet. Men det är mitt liv just nu ;-)
Kommentarer
Postat av: Hanna
Stor men ändå så liten :)
Postat av: Martina
Du är så härlig tjejen!
Det är så kul att läsa din blogg för jag målar alltid upp en bild framför mig. Typ paniken när du står inne på ICA och ungen knorrar sig:)
Hanna skrek som en stucken gris första 3 veckorna när hon var hungrig. Det var så att folk vände sig om och titta och undra vad som lät:)
Hoppas allt går bra där hemma! Det tar ju ett tag innan man kommer in på rutin, typ 2 månader för mig:) Jag hoppa väl ur morgonrocken vid 11-12 tiden:)
Trackback
