Med ett öga för foto

Jag är mitt i en känslostorm. Varenda känsla som kommer inpå mig känner jag gånger 2 om.

Det är lite att ta i när jag får gåshud av Postis Pär (barnprogram på tv4+) när han får en vän att stanna i staden som polis genom att ordna en fest åt honom med alla hans vänner. Vännerna berättar hur mycket han betyder för dom osv.
Jag e enormt blödig!

"Postis Pär nynnar glatt
när han kör till byn med sin katt
Nu hörs fågelsången
just i soluppgången
Då e Pär en riktigt lycklig man"
"
Kanske han tittar in
med ett knack, pliiiing
brev i dörren diiiin"

Eller när man känner moderskänslor för den lilla leopardungen i Ryssland som blivit bortrövad. Lilla stackare.

Sen att jag ryser gånger 100 när jag pratade med Mamma Sparris igår, det är kankse inte så konstigt.  Everyting is so wonderful about a newborn baby!! Jag rös ända upp i ansiktet när hon berättade om värkarna, förlossnignen och deras lilla prinsessa. Är så glad att jag ska få uppleva det igen :-)

Lukter, ord, saker, solsken, leenden, känslor och väldigt små ting i övrigt ger mig rysningar. Vad är det med mig? Varför är jag så känslig?