Med ett öga för foto

E har varit förkyld hela veckan.
Snoret har runnit som aldrig förr.
Men nu han börjat hosta och har fått slem i gångarna... stackarn

Igårkväll gick jag inte på träningen. Vad händer? Jag som inte egentligen vill missa det för allt i världen. Men jag kände mig inge vidare. Huvudet dunkade och halsen tjorvade. Jag tar en lugn kväll i soffan tänkte jag.
Jovisst. :-)

E börjar gny runt 9, stackarn. Han kunde bara sova när vi sjöng och drog handen fram och tillbaka på ryggen. Man hörde att slemet låg och täppte till. Han hostade och harklade sig.
Jag gick en halvtimme med honom i famnen och sjöng... han slocknade direkt, men ville inte sluta förrän han sov ordentligt. När jag la ner honom var det lugt, 2 min senare.. määä-määä.. Då fick han sova en stund med mig i soffan. Sen gjode vi ett försök att få honom till sin egen säng.. men nej.

Han sover inge bra emellan oss.. när han vaknar på nätterna så kryper han runt och beter sig som en elvisp. Ingen får sova nått.. inte minst han.( mämä- och pä-pä ligger ju brevid, vad trevligt, leka lite?)
Vi gav honom en alvedon... vaggade och vyssade... sen somnade han lugt in.
Sen fick jag gå och kurera ryggen. 11kg i famnen. Jag klagar inte, för vad gör man inte för sitt hjärta!?

Vi är inte vana vid det här. Vi är nog ganska så bortskämda när det gäller läggrutiner å så. Han har sovit själv och hela natten väldigt länge. typ sen han var 4 månader. Nu på senare tid har han somnat 19 och vaknat 7. Heeelt Ok!
Brukar inte vara något tjaffs. Men ibland så behöver han extra närhet och en massa kärlek.. när allt inte står rätt till! Då är vi där till 100%
Det är väl det bästa man kan ge en människa!?